Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 1. 1926. / 22 (1926-1976) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinskt byggnadsskick i Kalmar norra län av Manne Hofrén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KAROLINSKT BYGGNADSSKICK I KALMAR NORRA LÄN.

AV MANNE HOFRÉN.

Medeltidens och vasatidens herremän på Sveriges landsbygd
byggde och inredde sina hem ungefär som den förmögnare
allmogen brukade. Det var först under 1600-talets ständiga krig
i främmande land som våra adelsmän i större utsträckning togo
intryck av den förnämligare bostadskultur som härskade bland
deras ståndsbröder ute i Europa. Från den tiden kan man också
datera uppkomsten av en särskild herrgårdskultur hos oss —
runt om i landet började de gamla stormansgårdarna att
bebyggas med modärna hus, enklare eller förnämligare allt efter
byggherrens ställning eller efter den roll han spelat på de främmande
slagfälten. Utländska arkitekter inkallades nu till landet och hade
full sysselsättning med kungafamiljens och högadelns
byggnadsplaner — efter dessa förnämligare monument byggde den
enklare adeln gärna sina gårdar. Ett storslaget minnesmärke över
vad man i detta hänseende ville och kunde åstadkomma i den
nya stormakten utgör Erik Dahlbergs bildverk över rikets slott
och herresäten, sådana de tedde sig på Karl XII:s tid. Från vår
bygd finnes likväl ingen privat anläggning medtagen i
Dahlbergs bok.

Av de gårdsanläggningar som tillkommo under tiden ungefär
1650—1725, den karolinska tiden, finns ej heller nu mycket kvar.
De spolierades till största delen under den tid av livligt
ombyggnadsarbete, som inträffade under 1700-talets slut och
början av nästa århundrade. Det kan därför ofta vara svårt nog
att göra sig ett klart begrepp om hur storhetstidens herremän
byggde och bodde, särskilt då den stora skaran av ringare adel,
som hade sina gårdar landet runt, ej minst i Östergötlands och
Smålands skogsbygder. I våra bygder i nordöstra Småland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>