Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinskt byggnadsskick i Kalmar norra län av Manne Hofrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Locknevi säteri hade ännu vid 1800-talets mitt alla mangårdens
byggnader försedda med säteritak men i regel försvunno de långt
tidigare till förmån för de franska brutna taken, som vid
1700-talets mitt började bliva modärna här i bygden.
Toverumsbyggningen är en god exponent för karolinskt
byggnadsskick även därutinnan att den endast har en enda
våning — den enklare herrgårdsbyggningen var som oftast lång,
låg och smal. Väggarna stodo i regel bara, utan brädfodring,
och voro nästan alltid rödfärgade. Någon mera framträdande
dekoration ägde fasaderna icke, med undantag av dörrpartiet som
gärna fick någon förnämligare utformning. Det normala
taktäckningsmaterialet utgjordes av torv eller bräder. En detalj som
tiden älskade voro spiror och flöjlar, som smyckade alla
gavelrösten och som förlänade husen och hela gårdsmiljön en
synnerligen pittoresk prägel.
Av tidens rumsinredningar finnes endast en och annan detalj
kvar, alltså alltför litet för att någon tillnärmelsevis riktig bild
av storhetstidens heminredning skulle kunna erhållas. I
praktfullare hem behängdes väggarna med vävda tapeter av franskt
eller engelskt ursprung, i enklare bostäder fick färgen ersätta
dylika. Ofta målades direkt på väggarnas släthyvlade timmer
landskap eller rankornament. Herrestorps säteri vid Vimmerby
äger i en flygel sådan målad rankornering bevarad och på Virbo
finnes rester av ett tak smyckat med i grisaille målade
akantusrankor av franskt kynne. En förnämligare målad plafond med
figurscener i barockens art finnes på Casimirsborg. Sistnämnda
gård har också en del andra rester av karolinsk fast inredning,
vilka räddats och uppsatts i den nuvarande byggningen, t. ex.
dörrar med goda smidda beslag.
Vad som i nordöstra Småland finnes bevarat av
byggnadsskick och heminredning från den karolinska tidens herresäten
är alltså — att döma av det material jag känner — ej alltför
mycket. Men de rester som finnas äro därför så mycket
värdefullare. De lära oss främst att man gärna ville följa mönster
från de mera centrala kulturområdena ute i Europa, men de visa
också tydligt att det lånade alltid kläddes i svensk dräkt. Det
är denna förening av stilkänsla och gammal svensk tradition som
förlänar våra herrgårdar deras säregna charm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
