Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 1. 1926. / 47 (1926-1976) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjust fornminnen av Harald Hansson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TJUSTS FORNMINNEN

AV HARALD HANSSON.

En av de uppgifter, som tillkomma en kulturhistorisk
bygdeförening, är att verka för kännedom och vård om bygdens
forntida minnen. Och det är inte den minst viktiga uppgiften,
eftersom forntiden är det största och ändå minst kända kapitlet
i vår historia. När »theustes», folket i Tjust, första gången
uppträda i en historisk urkund, det är hos den gotiske
historieskrivaren Jordanes för c:a 1 ¹/₂ årtusende sedan, då har det
folket redan bakom sig en kulturhistoria årtusenden lång, om
vilken fynd och forskning kan förtälja åtskilligt.

Redan på 1860- och senare på 1880-talet gjordes av en
intresserad hembygdsforskare, godsägare Hj. Cullberg på Ottinge i
Lofta, ett omfattande och noggrant arbete med inventering av
fornminnen i Tjust. Hans med fin hand gjorda beskrivning och
teckningar förvaras hos Kungl. Vitterhets, Historie och
Antikvitets Akademien; en avskrift finnes i Gamleby folkhögskolas
bibliotek. — På 1880-talet upptecknade lektor F. Bæhrendtz i
Kalmar fasta fornlämningar i S. Tjust. Resultaten äro
publicerade i Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening I och
III. — Docent N. Åbergs beskrivning av Kalmar läns sten- och
bronsålder i samma tidskrift, VII och IX, omfattar även Tjust,
likaså hans 1923 utgivna arbete Kalmar läns förhistoria, som
dock främst behandlar södra länsdelen. — I Ture Hederströms
synnerligen intressanta arbete Fornsagor och Eddakväden i
geografisk belysning, utgivet 1919, diskuteras utförligt Tjustbygdens
roll i sagohistorien. — Professor O. v. Friesen behandlar i en
märklig uppsats, Gursten, en runsten och ett gårdsnamn, i
Nordiska ortnamn, festskrift 1914 till Ad. Noréen, den runsten,
som nu står vid Gamleby folkhögskola. — Och just i dagarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>