- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 1. 1926. /
50

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjust fornminnen av Harald Hansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oftast finbultade, runda eller ovala i genomskärning, f. ö. av
ungefärligt utseende, som bild 20 a visar. Denna senare form,
den s. k. trindyxan, spänner nog över långa tidrymder och kan
vara osäker som ledtyp för tidsbestämningen, men den torde i
stort sett kunna betraktas såsom uttryck för en kultur, som
funnits i landet, innan den senare åkerbrukskulturens flintformer
trängde in söderifrån. Trindyxan bör sålunda i sin spridning ge
en kartbild av bebyggelsen före åkerbrukets inträde, sådan den
utgestaltades från invandringsbaserna och i anslutning till dessa.
Fynden rada upp sig längs vattenlederna och dalstråken, särskilt
på följande ställen: Gladhammar mellan Gåsfjärden och
Verke-bäcksviken, Hallingebergsdalen, området kring Gamlebyvikens
innersta del och Storsjöns dalgång. Bygden ser ut att glesna
uppemot Östergötland, men tätnar neremot de synnerligen rika
trindyxbygderna i södra Kalmar län, och denna karaktär hos den
äldsta kartan inte blott bibehålies utan stärkes under stenålderns
följande skeden. Det förefaller sålunda efter fyndkartorna att
döma, som om Tjust under den stenålder man känner, hör mest
ihop med trakterna i söder, varifrån även de första, ännu
knappast spårade invandrarna sannolikt kommit.

Trindyxan utvecklar sig så småningom fram till mera praktiska
och lämpliga typer. Detta sker under påverkan av de yxformer
i flinta, som komma in med åkerbrukskulturen söderifrån. Så
kommer den första bondekulturen under det 3:dje årtusendet
f. Kr. att kännetecknas av sådana yxor i sten och flinta, som
bild 20 b, c visar, efter banens form kallade tunn- eller
tjocknac-kiga yxor. De äro platta, nästan som ett modernt yxblad —
vars skafthål de dock sakna — och oftast väl slipade. De ha
funnits tätast samlade på de gamla trindyxlokalerna, men även
på andra håll, visande spridning av bebyggelsen t. ex. in i
Blackstad och upp i Odensvi, som lämnat minst ett tjog sådana yxor.

Under .stenålderns slutskede, flintdolkarnas och
skafthålsyxor-nas (bild 20, d, e) tid, som omfattar förra delen av det andra
årtusendet f. Kr., kan man tala om tät bebyggelse i hela Tjust;
»yxor med häl i» äro vanliga fynd.

Av alla de hundratals yxor och dolkar, som hittats i Tjust,
vet man ej säkert om flera än två tjocknackiga yxor, från Haga
i Gamleby, en av sten och en av flinta, att de hittats i en verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:26:51 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medtjustb/1-1926/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free