Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det forntida småriket Tjust av Harald Stale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30-tal bronspjäser, vilka en gång för mer än 3,000 år sedan
utgjort en rik tjustkvinnas smyckeuppsättning. Varken det övriga
Kalmarlänet eller Östergötland har maken till detta fynd.
Ett par drag ytterligare i denna tids kultur bör påvisas, då de
ger anknytning till bygdens grannar i norr och söder. Det är
fortfarande nya fynd, som får tala. Runt Gamlebyviken har
under de sista 15 åren letats fram ett helt litet
hällristningsområde; det kommer en genast att tänka på Norrköpingstraktens
stora bergtavelgallerier, och med säkerhet är det också därifrån
man lärt sig konsten. Men samtidigt förstod man i Tjust, där
var och varannan bonde samtidigt var, kanske inte sjöman men
kustbo, att ytterligare utforma den tanke som ligger i
hällristningarnas skeppsbilder; den idén gav man ett åskådligare uttryck
åt genom att bygga skepp av sten, vilka man gav sina döda som
gravar för färden till evighetens land. Sålunda anammade man
utifrån ett östgötskt bruk men skapade också därav en variant
efter inhemsk smak. — En annan sed lärde man sig söderifrån
långt tidigare än östgötarna, som inte hann följa med moderna
så snabbt den gången. Det var ett bruk, som i Sverige norr om
Skåne och Blekinge i regel följer med järnet och järnåldern,
nämligen att gömma gravurnorna under flat mark utan synliga
märken och dessutom låta hela bålmörjan följa med i graven,
vilket ej skett förut och markerar en förändring i tron om de
döda. Dylika "flatmarksgravar" och "brandgropar" har nyligen
i Tjust kunnat dateras till bronsåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
