Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedjebränning av Hjalmar Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sistlidna sommar gick jag i skogen vid ovannämnda plats och
såg flera "fällor" intill varandra med god betesskörd, där det var
liksom hägnade fållor där djuren betade vid olika tillfällen.
Före 1870 var det vanligt med svedjebruk i Rumskulla, Södra
Vi m. fi. socknar vid de flesta bondgårdar och torp.
När en arrendator eiler torpare brände en fälla var det vanligt,
att markägaren tog sin andel i skörden, i en del fall ända till 50
procent. Att ordna en fälla med de primitiva verktyg, som förr
användes, var ett tungt arbete. De arbetare, som sysslade med
detta, ansågos äta onaturligt mycket. Ett gammalt lantligt
ordspråk säger: "Han äter som en fälle-kar", detta om en pojke
eller ungdom, som äter särskilt mycket. Enligt uppteckning, som
Ingen skillnad på rasslor för tusentals år sedan och nu.
jag gjort efter min far från Södra Vi socken, ordnades en fälla
på följande sätt:
Arbetet började i maj med att "riska", d. v. s. hugga ned
enoch andra buskar av barrträd. Sedan bilades med yxa — sågar
funnos ej — de större barrträden omkull och kvistades. Dessa
voro i många fall grova timmerträä. Arbetet fick så vila tills
efter slåttern, då man "bröt lövet", d. v. s. alla lövträd höggos
ned och lövet hackades av och bands i kärvar, som torkades och
hässjades eller stackades till vintern, då det användes som foder
åt fåren. På hösten hopsamlades lövveden, vilken liksom lövet
kördes hem på vintern. Följande år på sensommaren brändes
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
