- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 2. 1944. /
33

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedjebränning av Hjalmar Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för, att om hösten hugga sågtimmer och bryta tjärtyre, samt det
om vintern framköra, och om våren såga och sönderhugga, samt
sedermera om sommaren till köpingen eller staden utköra, han
bröt upp sten ur åkern i tjällossningen om våren, körde bort den,
antingen om sommaren eller vintern, i stället för andra körslor,
rothögg och dikade om sommar och höst, då bärgningen ej
hindrade, så skulle han på ett år, få så mycket uppodlad jord, som
kunde vart tredje år ge så mycket avkomst av sig, som svarar
mot ett helt års skogsarbete. Jag vet nog, att härtill svaras, det
redan är så mycket odlat som kan odlas, och vi hava gödsel till,
men det är utan grund. Ty jag påstår, att. intet skogshemman
finns här i fögderiet som icke ännu kan ansenligt till åker och
äng uppodlas. Men felet består däri, att en bonde icke mäktar
ensam göra någon kostsam uppodling, och grannar komma sällan,
eller aldrig, därom överens. Därav händer, att det är rart höra
någon mosse blivit uppodlad, eller något sådant kärr, som fordrar
stark dikning eller rothuggning, änskönt icke ett ibland tio
hemman finns, som icke har lägenhet till sådan uppodling ...

... Det torde någon tycka, att jag talar tvärt emot mig, då
jag först säger, att svedja är skadligt på tallmoar, och sedan
tillstyrker svedjan på samma ställe, men det är olika mellan
sådant svedje, där man vräker ned stora skogen, och uppbränner
alltsamman, och sådant, där man utgallrar allt stort virke och
endast uppbränner riset, så mycket som det förra skadar, så
mycket gagnar det senare ...

... Rätta svedjefall, som gagnas till rådsäde, bestå merendels
här i orten av mulljord, vilken då hon är gräsbunden, kallas
hoves-eller hagmark. På densamma växer mest små tallar, gran, björk
och en, samt där och var i sidderna, al. Denna slags skog, växer
här mycket snart, om den hanteras rätt, och om allenast mogna
fröträn lämnas i hygget, vilka väl fredas för eld, kan man inom
trettio år, med säkerhet, få uppbärga gröda efter tvenne hyggen.
Svedjande på sådan odel hålles därför för att vara ej allenast
gagneligt och lönande, utan ock oundgängligt nödigt för mullbete
till kreaturen. Ty därest skogen icke på detta sätt undanröjes,
är den, som man kallar det, så girväxt, att den förkväver gräset.
Men jag måste erinra, att icke alltid och allestädes så är.

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:42:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/2-1944/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free