- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 2. 1944. /
37

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några gamla låtar från bygden av Erik Soop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de gamle försäkrar, bestod av psalmer, bygdepsalmer, som de
brukar kallas, och komponerades även den av folket självt. Det var
före notböckernas och "oljeverkens" tid, och det sägs, att de sjöngs
med bra mycket större kläm än psalmerna i våra dagar. Men
det fanns även bland den världsliga musiken flera sorters låtar,
som icke var gjorda blott för nöjes skull utan som hade en
uppgift att fylla i det praktiska livet. Till dessa hör vallåtarna, som
vanligtvis blåstes på kohora, eller möjligen på vallpipa, för att
locka på "krittera" eller stundom för att skicka bud till hemmet
över skog och sjö, då fara hotade vallpigan. Om ett får hade
kommit bort från hjorden, blåste man fårälåten efter det, för att
det skulle komma igen, och var det en get, fick man ta till
getlåten o. s. v. Det var så enkelt som helst. Många av dessa
valllåtar går ännu igen i andra gamla låtar, såväl psalmer som
polskor, och det bästa man kan säga om en låt, det är att den har
vall-liornstoner i sig. Historierna är mångfaldiga om de tillfällen,
då musiken spelat en framstående roll inom andra av näringslivets
områden i gamla tider, som då det gällde att få igång kvarnar,
som inte ville gå, eller att hjälpa till vid särskilt svåra byggen
och mycket, mycket annat. Att återföra dessa gamla sedvänjor
är visserligen icke min avsikt, men när allt kommer omkring,
skulle man ju med samma verkan kunna spela t. ex. en
kvarnpolska för en maskin i våra dagar som fordom för ett tredskande
kvarnhjul.

De här meddelade låtarna hör avgjort till det världsliga
slaget, ehuru en av dem handlar om en nog så allvarlig förrättning,
nämligen potatissättning. Det är den av Östen Johansson spelade
marschen från Gärdserum. Se, saken var den, att låten spelades
av en bonde för att underlätta arbetet för sina tre söner, när de
skulle sätta potatis (och förmodligen för att själv slippa att
arbeta). Sönerna hade det nämligen inte så lätt, då de alla hade
fel på ena benet. Den ene hade träben, den andre var låghalt,
och på den tredje satt foten på tvären. Men nu gick det galant
med musik till, för först gick han med träbenet och trampade upp
liål i åkern, sedan kom den halte och lade ned "perat", det föll
sig ju så naturligt för honom, och till sist kom han med foten och
myllade igen spåren. Inte för att jag garanterar, att historien

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:42:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/2-1944/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free