- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 2. 1944. /
47

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur Gräntzö kanal kom till av Bertil Schottenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tollback, frigavs den 6 september, enär han var hemmahörande i
Danzig och de övriga återsändes till Kalmar i slutet av september
och återkommo aldrig. Arbetet upphörde därefter på grund av
för högt vattenstånd.

Grävningen återupptogs nästa år av soldater från Calmar
regemente och civila arbetare och pågick med uppehåll under
vintermånaderna till slutet av år 1817, då arbetet var slutfört och
kanalen klar för trafik. Stormar och högt vattenstånd hade flera
gånger förorsakat ras och kullkastat de gjorda beräkningarna.
Den kanal, som enligt kalkylerna skulle byggas på en sommar,
tog inte mindre än fyra år och kostade 5,276 riksd. Det framgår
ej av tillgängliga handlingar, om kanalbolaget ändrat åsikt och
beslutat bygga kanalen efter det av kapten Malmborg utarbetade
större förslaget, men allt tyder på att så skett. Det rykte, som
förtäljer att kanalen grävts av ryska krigsfångar, härleder sig
nog från, att besättningarna på de franska kaparfartygen
möjligen utgjordes av fångar, som fransmännen tagit i de länder, de
ockuperat. Ovanstående fångars namn tyder ju ej på fransk
härkomst. Sett ur svensk synpunkt voro de dock franska
kapar-fångar. Det arbete de utförde vid Gräntzö kanal var dock
minimalt och man kan gott anse, att denna grävdes av svenska
soldater och ortsbefolkningen.

Trots de dryga kostnaderna lyckades det kanalbolaget att
finansiera företaget till största delen beroende på de avgifter, som
influtit för till Västervik infört salt. Någon utdelning på aktierna
i "evärdeliga tider" blev det dock inte. Kanalen var med all
säkerhet skärgårdsbefolkningen till stor nytta. Trafiken
därigenom synes ha varit ganska livlig, men några större summor i
kanalavgifter blev det dock ej. Inkomsterna bestod
huvudsakligast av de saltavgifter, som stadens handlande ålagts att betala.
Man kan tycka att dessa blevo orättvist beskattade, men genom
kanalens tillkomst sökte sig den skärgårdsbefolkning, som förut
gjort sina inköp i Skeppsgården och Valdemarsvik, till Västervik
och affärsmännen fingo därigenom en viss kompensation, men
med åren tröttnade de på att erlägga saltavgifterna och omkring
1860-talet upphörde dessa alldeles.

Ären gingo och kanalen behövde repareras och moderniseras.

47

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:26:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medtjustb/2-1944/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free