- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 3. 1945. /
12

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den andra bergart som förekommer i myckenhet inom socknen
är granit, mest basisk ögongranit, men även sur kornig granit.

Dioriten förekommer blott i mindre fält, men är däremot den
enda bergart inom socknen som blivit föremål för industriell ex-
ploatering. Sålunda förekommer diorit omkring Gagnarn och
Kvarnsjön, där den under benämningen svart granit brutits och
bearbetats till gravmonument o. d., samt i närheten av Ängsjön
och Svinnarn och i obetydliga kvantiteter vid Duvekulla och Mom-
inehål. Den i Gagnarnområdet brutna dioriten är tämligen glim-
merrik och har ett ganska jämnt, i regeln småkornigt gry samt
vacker, mörk färg.

En mera sällsynt bergart, fläckig felsitoid, finnes på tre stäl-
len i socknen, nämligen nordväst om Klockartorpet, nordost om
Källsåker och ett par hundra m. öster om Stora Svinnarns nord-
ände.

-.

Socknen är så gott som alldeles fri från malmförekomster. Vid
Svinnersbo har dock konstaterats en ringa kvantitet svavelkis
med någon inblandning av kopparkis, och väster om Stolphagen
har vid undersökning iakttagits ett svagt kompassdrag, ehuru
dock den blottade berghällen endast visar en obetydlig strimma av
magnetit.

Bergen visa ofta refflor, uppkomna genom landisens nötning,
samt s. k. böljeslagsmärken, varav några mycket tydliga före-
komma på Almviksnäset.

Mellan bergen har den geologiska utvecklingen avsatt jordlager,
som bestå av olika slags grus, sand, leror, svämbildningar, moss-
jordarter och gyttja, och dessa marker äro bevuxna med skog
eller utgöra odlade fält eller ängar. Jordens bördighet växlar
med dess sammansättning: sand- och lerjordar samt blandningar
av båda. Ishavsleran har på flera ställen betydande mäktighet
och har kommit till användning för tegeltillverkning vid Almvik,
Gäddeglo och, tidigare, vid Gagersrum. På sina ställen, såsom på
de s. k. malmerna nära Almvik, förekomma stora anhopningar av
sand.

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:42:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/3-1945/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free