- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 3. 1945. /
25

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSAMLINGEN OCH KYRKAN

Under det första årtusendet e. Kr. förekom en betydelsefull
politisk och kulturell utveckling i vårt land. Blodiga bygdefej-
der sammansvetsade bygderna och smårikena, så att större en-
heter skapades. Genom vikingafärderna och andra förbindelser
med utlandet trängde kulturströmmar in även i vårt nordliga
land. Men den starkaste kraften i denna omdaning var kristen-
domen, som genom sin etik så småningom skulle omdana de hår-
da nordmännen till ett fredligare folk. Missionärer sändes redan
i senare delen av detta första årtusende hit för att vinna sven-
skarna —- götar och svear — för kristendomen, och ehuru de ha-
de växlande framgång, vann dock den nya läran mark steg för
steg. De sydligaste delarna av nuvarande Sverige, vilka då sam-
manhörde med danaväldet, blevo först genomträngda av det nya,
och detta drog sedan vidare upp genom Småland, Väster- och
Östergötland, samtidigt med att andra missionshärdar uppstodo
i Mälartrakterna och verkade såväl norr- som söderut.

Törnsfall var förvisso icke en av de trakter som allra tidigast
mottogo kristendomen. Tjusts medelpunkt var Västervik vid
den stora: vikens innersta del, alltså det nuvarande Gamleby, där
redan under ett mycket tidigt skede uppstått en tings- och hed-
nisk kultplats för denna bygd. Till denna kulturhärd ledde utan
tvivel stigarna även från Törnsfall, och över gamla Västervik
torde kristendomen ha nått denna bygd.

Det är nämligen mest sannolikt att kristendomen kom till
Tjust norr ifrån, ehuru inflytanden möjligen kommo även från
söder och väster. Smålands missionär var den engelske predika-
ren Sigfrid, men hans och hans medhjälpares verksamhet torde
icke ha nått så långt österut som till Tjust. Kalmarbygden
kristnades — åtminstone till namnet — genom Sigurd Jorsala-
fars korståg (Kalmar leding), men detsamma synes icke ha ut-

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:42:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/3-1945/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free