Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifva afgjord m. m. men önskade, at ifall han skall contiunera med
predikande i staden, han då kunde blifva hugnad med Collect på
vissa helgdagar, som beqvämligast kunde uphämtas med en 3:dje håf,
hvarigenom ingen minskning skedde uti de ordinarie eller anbefalta
Collecterne.”
Frampå 1800-talet började Törnsfallsborna emellertid att ge
ett stigande missnöje med sitt förhållande till Västervik fritt ut-
lopp, i det att man klagade över styvmoderlig behandling. Nu
började en lång dragkamp mellan Törnsfall och Västervik. Se-
dan Törnsfall år 1851 gjort framställning till domkapitlet om del-
ning av pastoratet, hölls den 22 april 1852 pastoratsstämma, som
hade att yttra sig över framställningen. Därvid svarade samtli-
ga närvarande Västerviksbor nej och alla närvarande Törnsfalls-
bor ja till frågan, om delning borde ske. Genom nhemmansägaren
Carl Johan Holm i Dröpshult inlämnades till stämman en längre
skrivelse, undertecknad av en mängd Törnsfallsbor, i vilken häv-
dades behovet av en delning och krävdes att vid en sådans genom-
förande den blivande kyrkoherden i Törnsfall skulle disponera
både pastorsbostället och komministergården Gagersrum. Till
protokollet anförde häradshövding L. A. Fries på Rödsle, att den
rättighet att ha egen kyrkoherde Törnsfall tidigare haft ingalunda
upphört genom att Törnsfall blivit annex till Västervik, som då
ej kunde självt underhålla en kyrkoherde, ett skäl som numera
bortfallit.
Domkapitlet infordrade yttrande från Törnsfalls församling
och på sockenstämma den 21 febr. 1853 uttalade sig församlingen
för delning av pastoratet. I en av förutnämnde Holm ingiven
skrivelse hävdades, att båda prästgårdarna hörde till/Törnsfall.
Fries meddelade vid samma tillfälle, att han av kammarkollegiets
arkivarie erhållit den upplysningen, att 1691 års jordebok är den
första, vari prästbordet Törnsfall finnes infört och detta med en
bifogad annotation, att det varit av kungl. majestät donerat till
ändamålet, dock utan omförmälande av när detta skett. "Emeller-
tid gäller samma förhållande alla prästbord i Kalmar län, att de
införts i jordeboken först 1691, varför det ansågs troligt, att de
långt förut varit anslagna. Enligt samma källa har komminis-
terbostället Gagersrum först på 1690-talet blivit till sådant bo-
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
