Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samlingens fyrktal och 100 riksdaler efter fördelning av försam-
lingen att utgå av torpare, gärningsmän (hantverkare) m. fl. som
ersättning för dagsverken o. d.
De prästlönemedel som på detta sätt inflöto skulle fördelas
mellan de dåvarande tjänsteinnehavarna på följande sätt. Stads-
komministern, som hade fri bostad och över 30 tunnland lönings-
jord på stadsmarken, skulle ha 310 kbfot råg och 725 riksdaler.
Komministern i Törnsfall, som innehade pastorsbostället Gagers-
rum och utjorden Averum, erhöll 300 kbfot råg, 3 centner smör
och 350 riksdaler. Kyrkoherden, som utom boställshus i staden
njöt inkomsten av över 42 tunnland löningsjord och, pastorsbostäl-
let Törnsfall, skulle erhålla resten. HEfter pastoratsdelningens
verkställighet skulle kyrkoherden i Västervik erhålla Gagersrum
och sex proc. årlig ränta å 3,000 kr., varmed Törnsfalls försam-
ling skulle lösa stadens andel i kyrkoherdebostället i Törnsfall,
vilket skulle tillfalla denna församlings nye kyrkoherde jämte
lägenheten Averum.
Delningen skulle ske och komministertjänsten i Törnsfall in-
dragas vid första lägenhet. Komminister i Törnsfall var då E. J.
Segerstedt, som var född 1818 och hade tillträtt tjänsten redan
1857. Han blev emellertid mycket gammal och avled såsom Sve-
riges då äldste prästman först den 16 juli 1909. Först därefter
kunde alltså pastoratsdelningen efter ovannämnda grunder äga
rum, och med kyrkoherde Henning Lidbergs tillträde av kyrko-
herdetjänsten i Törnsfall den 1 maj 1911 inträdde de kyrkliga Ör
hållandena i ett nytt skede.
| ; ; a
Törnsfalls kyrka genom tiderna
Den medeltida kyrkan, byggd av gråsten, är vad/ dess yttre
beträffar föga förändrad under tidernas lopp, och vid ingången
av den tid, från vilken sparsamma uppgifter börja föreligga i
stämmoprotokoll o. d. (1636), hade den utan tvivel i allt väsent-
ligt sin ursprungliga karaktär. Vad som sedan dess förändrats
är, frånsett en del detaljförändringar vid senaste restaureringen,
att tornets överbyggnad omgjorts, att taket täckts med tegel i
stället för spån, att en ny stensakristia ersatt en äldre av trä
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
