Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albrekt Segerstedt). Genomgick Västerviks skola och Linköpings
gymnasium. Student i Uppsala 1840. Prästvigd 1843. Blev samma
år pastorsadjunkt i Frödinge, detsamma i Lommaryd 1843. Kommi-
nister i Törnsfall 1857 och samma år vice pastor i Vireda, tillträdde
tjänsten i Törnsfall 1858. Död den 16 juli 1909.
Denna skildring av Törnsfalls församling, dess kyrkliga förhål-
landen och dess präster berör egentligen blott det yttre, formerna,
personerna och det materiella underlaget, medan föga är nämnt
om det andliga innehållet. Detta framskymtar dock, i den mån
det kan gripas och återges, i andra här följande skildringar, som
gälla det sedliga livet, folkundervisningen, den sociala vården m.
m., på vilka områden kyrkan och prästen utövat stort inflytande.
Dessutom är det för alla väl känt, att den kristna kyrkan varit den
fasta punkt kring vilken samhällsbildningen skett och utveck-
lats samt den andliga kulturen växt och blommat.
Kristendomen skärpte i viss mån gamla sedebegrepp och införde
även nya, varefter Kyrkan, representerad av prästen och kyrko-
rådet, ute i församlingarna under många århundraden varit en
vägledande och straffande auktoritet på området. Men även så
långt tillbaka som Törnsfalls bevarade sockenstämmoprotokoll
sträcka sig, ser man bevis på, att kyrkoherden på sockenstäm-
mor och prosteting rannsakade om tillståndet i församlingen. De
på stämman församlade tillspordes sålunda vid varje sådant till-
fälle, om gudstjänsten rätt uppehölls, varpå i regel svarades ja,
varpå nästa fråga gällde, om någon ”gudlös” fanns i församlingen.
Med ”gudlös” avsågs sådan person som icke i rätt ordning be-
sökte kyrkan och gick till nattvarden eller på annat sätt visade
förakt för Kyrkan och dess ordning samt bröt mot lag och sede-
begrepp. Då brukade pastor, d. v. s. komministern, någon ledamot
av kyrkorådet eller annan person framdraga sina eventuella
klagomål. Det fanns ofta anledning till sådana: än hade någon
icke infunnit sig till ”ehatechismi förhör” (alltså förhör i kristen-
domskunskap), än var det någon som icke begagnade sig av natt-
varden, än försummade någon att besöka kyrkan, än hade det fö-
rekommit fall av dryckenskap och störande uppträden under guds- |
tjänsten, än fördes i någon gård ett okristligt leverne med dryc-
08
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
