Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
at äfven klåckaren och andra skickeliga personer måtte härom an-
litas, på det barnen, sedan de lärt att först och främst stafva rätt,
som är högst angeläget, och at läsa rent innan til, måge utaf
prästerskapet hvarje Söndag taga ny lexa i Catechismo, så ock
enkannerligen på Aposteldagarna och i Fastan förhöras, til dess
de genom Guds nåd blifva skickeliga at värdeligen begå
Herrans Nattvard.” Alltså redan då ett slags konfirmationsun-
dervisning.
Först år 1769 tog kyrkoherde Olof Grentzelius mera allvarligt
upp frågan om undervisningen med anledning av ett kungligt
brev angående ”scholors inrättning för allmogens barn”. Han
anförde, enligt protokollet, ”ömmaste föreställningar och beve-
kande skäl”, men församlingsborna ställde sig likväl avvisande
rörande skolans inrättande. De betecknade visserligen skolväsen-
det som en ”Christelig och nyttig sak”, men protokollet lyder i
fortsättningen: ”The hafva haft nyligen kyrko- och Prästgårds
byggnad, sockenstuga, at nybyggas, är äfven för händer, tillika
med ansenliga reparationer, som återstå wid kyrkan. Emellertid
åtnöjer sig Förs. med gudfruktige och beskedelige personer, som
lära theras barn läsa i bok, jämte hwad Föräldr. sjelfve kunna
undervisa barnen i bokläsning och nödvändiga Christendoms styc-
ken. The som större framsteg vilja göra, hafwa så när til Waes-
terviks schola, at ther tilräckeligen, jämväl i räknande och skrif-
vande, kunna blifve undervista. När Gud förlänar lättare tider,
vil Förs. i underd.ste lydno efterkomma, hwad Kongl. Maj.tts
Faderliga allernådigste vilja uti hwad ofvan anförts är, om
scholans inrättning för thes barn.”
Undervisningen sköttes sålunda på denna tid av ”gudfruktige
och beskedelige personer”, men någon riktig skola blev icke ord-
nad. Av dessa pionjärer på skolans område är det endast en,
som blivit känd för eftervärlden, nämligen Pet. Georg Bergius,
född den 1 nov. 1746. Följande anteckning finnes 1 ett protokoll
den 7 sept. 1800: ”Anhölls och bifölls herr Bergius i Gagersrum
att i församlingen, där han ren långan tid vistats, såsom Sokne- —
Scholmästare få åtnjuta försvar.” Och när biskop Jacob Axel
Lindblom förrättade visitation år 1805 lät han i protokollet an-
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
