Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det kan nämnas, att år 1863, då kommunalnämnden efter den
nya kommunalförfattningens ikraftträdande tog hand om fat-
tigvården, utgjordes fullt fattigunderstöd av husrum eller under-
stöd till dylikt samt 7 kubikfot ved, 8 kubikfot råg, 2,4 kubikfot
ärter, 2,4 kubikfot korn, 36 skålpund sill och 6 riksdaler för år
1 mjölk-, salt- och skopenningar. Detta understöd, som tydligen
särskilt vad de kontanta pengarna beträffar var mycket knappt
även efter dåtida förhållanden, var säkerligen dock betydligt
bättre än vad som bjudits några årtionden tidigare.
Bibostugan började framemot mitten av 1800-talet anses vara
för liten och dålig att tjäna som fattigstuga, varför fattigvårds-
styrelsen år 1847 framställde ett förslag, att ”varje hemman vill
herbergera sina fattiga, hvarigenom byggnad av nytt Fattighus
kunde undvikas”. På detta sätt kunde dock denna angelägenhet
icke slutgiltigt ordnas, utan på 1860-talet uppkom åter frågan
om byggande av nytt fattighus. Då förelåg emellertid redan för-
slag om att bygga nytt skolhus vid kyrkan, vilket skulle inrym-
ma även sockenstuga och skollärarebostad, varför man beslöt
avvakta för att, sedan det nya skolhuset blivit färdigt, taga den
gamla byggnad, som inrymde skola och sockenstuga, i anspråk
för fattigvårdens behov. Och när det nya skolhuset vid kyrkan
1870 kunde tagas i bruk, blev det gamla skolhuset efter repara-
tion taget till fattigstuga. Detta hus, som ännu finnes kvar,
hade uppförts 1790 och senare om- och tillbyggts.
Denna fattigstuga tjänade sedan ända till hösten 1932. Till
en början motsvarade den förvisso ganska väl den tidens an-
språkslösa krav och var naturligtvis betydligt pättre än den för-
utvarande fattigstugan, men efter en senare tids fordringar voro
hygien och trevnad långt ifrån tillfredsställande. Icke förrän
1906 infördes gemensam mathållning, varför dittills varje hjon
såvitt möjligt sörjde för sig själv, vilket naturligtvis bidrog till
trängsel och otrevnad. En del av hjonen voro dock nöjda med
det gamla systemet, och ett par av dem vägrade till och med att
godtaga den nya ordningen, ehuru de måste böja sig. Under
den gemensamma mathållningens första tid skulle föreståndarin-
nan — examinerad sådan anställdes först 1921 — hålla maten
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
