Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(för en kort tid), Figeholm (i Misterhult)’ och Almvik sådana
köpingar. Beträffande Almvik äro dock uppgifterna knapphän-:
diga, och man vet varken när denna köpingskaraktär egentligen
började eller vilken omfattning den fick. Denna knapphändighet
torde bero dels på att denna köping låg så nära Västervik —
och även den betydelsefullare köpingen Gamleby — att den icke
kunde få så stor handelspolitisk betydelse för staden som de
andra, dels på att den genom sin närbelägenhet till staden icke
förmådde draga till sig någon större bygds handel. Det är emel-
lertid i nämnda egenskap av köping (ej att jämföra med nu-
tida samhällen med köpingsrättigheter) som den ännu i dag an-
vända benämningen Almviks köping har sin grund.
Enligt Västerviks privilegier skulle i dessa köpingar endast
de få hålla bod, vilka voro edsvurna och besuttna borgare i sta-
den. Dessa borgare skulle hela året igenom få där saluföra
köpmansvaror — salt var på denna tid vad bönderna kanske
mest traktade efter — och inköpa böndernas produkter. ”Och
på det allmogen må dit vänjas, så skall”, heter det, ”först aliom
öppet och fritt stå var dag om året att komma därin. Men om
lördagarna skola alla bönderna vara förpliktade och av ståthål-
laren och fogden därtill hållna, att var och en kommer in till
köpingen, och där han icke mycket haver att föra, må han föra
litet, allenast att ingen, med mindre han laga förfall haver, bli-
ver därifrån, som är boende på två mil därnär. Och må allmogen
där icke allenast köpslaga med Västerviks borgare och de där i
köpingen bo, utan ock sinsemellan.” I varje köping skulle fin-
nas en byfogde.
Det framgår av skilda uppgifter, att i dessa köpingar uppför-
des byggnader av skilda slag — så hade t. ex. Dichmanska köp-
manshuset i Västervik i bl. a. Almvik nattstuvor, stall, bodar
med varulager och båtar — och i en landshövdingeskrivelse av
1702 nämnes, att en del borgare hade sina drängar och betjänte
hela året igenom dag ifrån dag liggande på köpingarna, där de
upphandlade både sina egna husbönders och andra borgares gods.
Under - vissa tider torde dock handeln på köpingarna ha varit
samlad till bestämda marknader. J. H. Sievers skriver, att från
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
