- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 4. 1946. /
51

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ledungen senare framträder, fanns redan under dessa expansionens :
sekler. Själva termen ledung betyder egentligen ”krigståg”, men
kom efter hand att avse själva den institution från vilken sjöex-
peditionerna utgingo.

För att följa ledungsinrättningens framväxande och tidigaste
organisation få vi gå till Uppland. Som bekant indelades vart och
ett av de tre s. k. folklanden där, Attundaland, Tiundaland och
Fjärdhundraland i smärre administrativa enheter, hundaren. Vart
och ett av dessa var skyldigt att till sveakonungens förfogande
ställa ett visst antal krigsskepp med män, utrustning och proviant.
Samtidigt med att angränsande kustområden inlemmades i svear-
nas välde kom också svearnas flottorganisation att där införas.

Mycket tidigt möter också begreppet roden, som en synonym
till ledung. Ordet är besläktat med ”rodd”. Då nya kustområden
tillkommo i svearnas flottorganisation uppstod för dem benäm-
ningen Roslagen, ”det som är lagt till roden”. I det nuvarande
Roslagen, där man väl måste antaga att ledungen tidigast vunnit
insteg från sitt ursprungliga område, anpassades hela den admi-
nistrativa indelningen efter den militära organisationen. Till
skillnad från ”folklanden” inne i det centrala sveaväldet, där hun-
daret utgjorde den mindre enheten, blev här för motsvarande om-
råde namnet skeppslag det vanliga. Då rodsinstitutionen nådde
Götalandskapen stötte den där samman med en redan bestående
åldrig indelning i härader. Någon anledning att här införa termen
sképpslag förelåg således icke.

Varje skeppslag och härad förpliktades också att till konungens
förfogande ställa ett bemannat krigsskepp. Inom skeppslagen fö-
refanns även smärre enheter med olika benämningar, hamnor, ar
eller har. Också dessa namn äro signifikativa för den nära an-
knytning mellan politisk och militär indelning i det gamla sveaväl-
det. Hamnan torde hava varit ledungssoldatens plats ombord. Ar
är icke något annat än samma ord som vårt nuvarande ”åra” och
har slutligen betyder ”årtull”.

Sannolikt betecknade dessa olika termer ett och detsamma, näm-
ligen ”ett område från vilket en soldat med bebövlig utrustning
skulle ställas till ledungshärens förfogande”. Att såväl flottorga-
nisationen som själva begreppet Roden också funnits i Östergöt-

dl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/4-1946/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free