Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rymde ryttaren från konungens banér under strid eller underlät
att inställa sig i tjänst, miste han liv och gods. ÅA andra sidan
var konungen skyldig utlösa sina frälsemän, om de råkat i fång-
enskap. Deras förluster i strid åtog han sig att ersätta.
Under hela folkungatiden satte frälserytteriet sin prägel på
krigföringen. Bondehären var, vad man vet, praktiskt taget.aldrig
i användning. Men riddarhären blev i mycket ett vackert sken.
Numeriskt var den alltid svag, ty en armé av idel herremän i dyr-
bara rustningar, kunde aldrig göras månghövdad. Det trohets-
band, vilket formellt band riddaren vid hans konungslige herre,
var heller aldrig starkt och lika ofta som man stred med, stred
man mot sin laglige herre. Också i taktiskt hänseende var rid-
darhären svag. Den enskilde riddaren kunde aldrig förmås att
så underordna sig en med honom likställd befälhavares vilja att
planenligt utförda krigsrörelser eller ändamålsenliga taktiska
former kunde åstadkommas. Drabbningarna inskränkte sig där-
för till mindre strider utan något egentligt sammanhang. Från
och med Birger Jarls tid hade också stormännen börjat uppföra
fasta borgar till stöd för sin maktutövning. Då pansarrytteriet
icke hade medel att komma till rätta med slottens fasta murar,
kom krigföringen att få en helt defensiv prägel.
Av det danska maktmissbruket under unionstiden kallades åter-
igen det gamla bondeuppbådet upp på arenan. Då vi nu åter
påträffa landvärnet, har det två skilda uppenbarelseformer, den
ena. skulle man kunna kalla det allmänna uppbådet, den andra
utgärdesmannainstitutionen. Bägge ha sina rötter i det förgångna.
Det all männa uppbådet känna vi genast igen, medan utgärdesmän-
nen uttogos enligt liknande grunder som förut ledungsoldaterna,
d. v. s. ett visst antal gårdar eller ett visst område uppsatte el-
ler ”utgjorde” en karl, som då borde förses med vapen och pro-
viant.
Medan det allmänna uppbådet givetvis avsågs för hembygdens
omedelbara försvar — ett slags hemvärn således — togos utgär-
desmännen i anspråk för mer kvalificerad krigstjänst. De in-
sattes vid belägringar av slott men kunde också föras till strids
på öppna fältet mot danskarnas kontinentalt utrustade och utbil-
dade härar. |
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
