- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 5. 1947 /
13

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

första århundradet e. Kr.). Ull och Njärd (Njord) är alltså det
äldsta gudaparet, äldre än Frö, och Fröja, Oden och Frigg.

Ett vittnesbörd om att guden Ull i förhistorisk tid varit före-
mål för dyrkan i våra trakter, ha vi i bynamnet Ullevi i Gamleby
socken < (byn ligger strax söder om Gamleby köping). Ullevi, år
1344 skrivet Vllaui, betyder ”Ulls heliga plats. Här har alltså
guden Ull dyrkats, innan Frö fick sin kultplats vid Frösvi och
Oden sin i Odensvi och Harg. Vi kunna lägga märke till att Ulls
kultställe är det centralast belägna i bygden, ytterligare ett indi-
cium på namnets högre ålder.

Att gudinnan Njärd dyrkats i Tjust är mer än sannolikt, men
vi sakna direkt bevis härför. Ett sådant är nämligen icke Nel-
hammar, som man på sina håll förmodat. Ovan har visats, att
Nelhammar omöjligen kan innehålla gudinnan Njärds namn. På
ganska nära håll ha vi emellertid otvetydiga tecken på gammal
Njärd-kult. Jag syftar på ortnamnen Mjärdevi och Närby i Öster-
götland, vilka båda innehålla den urgamla fruktbarhetsgudinnans
namn. 7

Det är en mycket omstridd fråga, om Balder varit en verkligt
dyrkad gud eller enbart hört hemma i av kristna föreställningar
inspirerade myter. Här skulle man vänta sig det avgörande or-
det av ortnamnsforskningen. De ortnamn, i vilka man velat se
guden Balders namn, äro emellertid icke entydiga. BI. a. har man
| åberopat tre namn i Tjust, nämligen Ballersberg, Baldersrum och
ett numera försvunnet Baldershammar, Man gör ännu så länge
klokast i att lämna frågan öppen.

På tal om Odensvi, Locknevi, Ullevi och Frösvi har kanske en
och annan frågat sig, om vi ha att göra med samma vi, "helig
plats’ i Vinäs, på 1300-talet säte för Bo Jonsson Grip, Sveriges
störste -jorddrott. Frågan är icke så alldeles lätt att besvära.
Namnet skrives visserligen Vines år 1346 men Wizenes, Wy2-
n&es o. d. åren 1365, 1369, 1370 etc. Snarare än vi ”helig plats
kunde förleden vara det till grund för detta ord liggande adjek-
tivet (gotiskans weihs, fornhögtyskans wih ”helig”, kvar i Weih-
nachten ”jul’, eg. ”de heliga nätterna”). I så fall skulle Vinäs bej-
tyda ”det heliga näset. Man kan också tänka på en motsvarig-
het till fornisländskans véar (pl.:) gudarna” (eg. ”de heliga”); jfr

; 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/5-1947/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free