Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leden har således ingenting med ordet åker att göra. Möjligt
är, att den utgöres av ett numera försvunnet fornsvenskt ord
”hughal ”(liten) kulle’, en nordisk motsvarighet till tyskans Hi-
gel och liksom detta besläktat med adj. hög. Förleden i Idåkra
kan vara ett ord med betydelsen ”idegran’”. Elementet "hughal
”kulle” är ganska väl betygat från mellansvenska ortnamn. Vid
en del av de med ”hughal betecknade lokalerna tycks det finnas
gravhögar, och den tanken har framkastats, att ordet i ortnamn
alltid har den specialiserade betydelsen gravhög”. Ännu ha icke
förhållandena undersökts vid alla berörda platser, och frågan är
därför ej avgjord. Enligt benägen upplysning av förste antikva-
rien dr Gustawsson har icke någon gammal gravhög anträffats
vid Idåkra.
Det ser ut, som om namnen på -kulla i viss utsträckning inne-
hölle personnamn som förleder. Gällerskulla i Västrum, 1325
skrivet Gielliskulla, kan vara sammansatt med ett personbinamn
Gicelle, Gelle, motsvarande isl. Gellir och besläktat med adj. gäll;
namnet skulle alltså betyda ”den högröstade”. Skaftekulla (EIal-
lingeberg), 1409 skrivet Skaptakulla, kan innehålla ett forn-
svenskt person(bi)namn Skapte (bildat på skapt ”spjutskaft,
lans”). Fråga är, om inte förleden i Knappekulla (Tryserum)
snarast är ett mans(bi)namn Knappe.
Ordet klev ”brant berg el. backe; bergsklyfta; brant stig upp-
för ett berg m. m. ingår givetvis i namnen Xlev (Gamleby sn)
och Kleva (Blackstad). I Röhäll (Hannäs), år 1489 skrivet Rod-
hella, är förleden tydligen adj. röd, efterleden ordet häll. Samma
ord (d. v. s. hälla ”häll’) ingår sannolikt i bynamnet Hyllela
(Överums sn). Det genuina uttalet är ”Hylle”, men i detta fall har
skriften bevarat en ursprungligare form; namnet skrives nämli-
gen år 1428 (i) Hyllello, 1481 (i) Hyllile. Liksom Målilla är
sammansatt med ordet häll (namnet skrives 1329 Malhella), så -
kan efterleden i Hyllela (fsv. Hyllello) vara ett hälla ”häll. För-
leden, vilken också framträder i namnet på den lilla sjö, vid vil- ’
ken Hyllela är beläget, Hyllsjön, hör väl ihop med ordet hylla i
någon terrängbetecknande betydelse.
Flera ortnamn innehålla ordet sten, ex. Sten i Loftahammar,
Blidstena i Överum, Stensnäs i Ukna (möjligen identiskt med ett
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
