Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pålar” och att dessa pålverk använts i försvarssyfte för att i de
smala sunden hindra fientliga anfall. - Enligt döcenten Ivar
Modéer är det emellertid ovisst, om ordet stäk någonsin haft
betydelsen ”förpålning i försvarssyfte”. ’ Modéer menar, att även
Stegeholm och Stegeborg ha sitt namn efter inrättningar i vatt-
net för fiskfångst. Frågan är inte lätt att avgöra. ;
I den hittillsvarande framställningen har ortnamnsmaterialet
grupperats efter sakliga synpunkter. Vi ha till olika grupper
sammanfört namn, som berätta om naturförhållanden, näringar,
samfärdsel, forntida religion etc. I det följande skola vi när-
mare studera de namn, som äro sammansatta med vissa be-
stämda ortnamnselement, såsom -stad, -by, -rum etc. För att
undvika upprepning ha exemplen i den föregående avdelningen
företrädesvis valts bland sådana namn, som falla utanför dessa
bestämda typer. ;
Vad åldern beträffar, fördela sig de olika ortnamnstyperna -—
som antyddes i inledningen — på två huvudgrupper: en förkris-
ten och en medeltida. Till den förra gruppen höra namnen på
-hem, -inge, -stad, -by m. fl., till den senare namnen på -torp,
rum, -säter, -boda, -ryd, -hult, -fall m. fl. De namn, som behand-
lats i den föregående avdelningen, d. v. s. de som icke äro samman-
satta med ett stående ortnamnselement, tillhöra högst olika ålders-
skikt. De mytiska namnen härröra naturligtvis från förkristen
tid, och även bland de övriga finnas åtskilliga, som ge intryck av
hög ålder (t. ex. Ed), medan andra äro helt unga.
Bland de äldre ortnamnstyperna i Tjust kan ingen i talrikhet
mäta sig med namnen på -stad. Detta sammanhänger med att
typen är ytterst vanlig i Östergötland. Man kan göra den iakt-
tagelsen, att stad-namnen, vilkas kärnområde är de central-
svenska landskapen kring Mälaren, koncentrera sig till de bör-
diga lerslätterna. Detta tyder på att grundarna av stad-byarna
varit särskilt inriktade på boskapsskötsel. Lerslätterna gåvo
”NPämligen ett utmärkt bete. Däremot lämpade de sig icke så väl
för åkerbruk: den styva leran var alltför svårbrukad med forn-
tidens primitiva åkerbruksredskap. (UN
Betydelsen av ortnamnselementet -stad är icke helt klarlagd.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
