- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 5. 1947 /
35

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



sta”, men” det är inget tvivel om att förleden är ordet Dvärg, här
använt som mansbinamn. I genuin Tjustdialekt uttalas i ljud-
förbindelsen dv endast v; det heter alltså värj ”dvärg”, vale ”dvala’
ete:

Dövestad (Blackstad) innehåller väl ett öknamn Döve := ”den
döve”.

Gökstad (Lofta), Hummelstad (Hallingeberg) och Hägerstad
(Hannäs) ha som förled mansnamnen Gök, Humle och Häger (el.
Högre), icke motsvarande djurnamn, vilka emellertid ligga till
grund för mansnamnen. På samma sätt med Ramstad (Gara-
leby socken). Här möta vi mansnamnet Ramn, vilket egentligen
är ett gammalt appellativ med betydelsen ”korp” (jfr ramsvart
”korpsvart”). ;

Förleden i Kälkestad (Hallingeberg) torde vara ett mansbi-
namn Kälke. Ordet kälke ketydde i gammal tid även ”käke’, och
det är väl den betydelsen, som ligger bakom ordets användning
som binamn. I Mulestad (Odensvi) ingår sannolikt mansnamnet
Mule, som bl. a. är anträffat på en dansk runsten från vikinga-
tiden och i Norge är belagt från 900-talet.

Ogestad uttalas numera som det stavas. Vid mitten av 1500-
talet skrevs emellertid namnet Oxstada och år 1445 Vxstadhom.
Det är därför sannolikt, att förleden utgöres av ordet oxe, an-
vänt som mansnamn (ev. binamn). Det är i denna funktion be-
lagt på Island alltifrån 900-talet.

Om Solvestad i Hannäs berättar lokaltraditionen, att namnet
förr var Selvestad och att detta namn syftar på en silverådra,
som går fram under byns hus. Dylika ortnamnsförklarande säg-
nér äro av stort intresse, men man får inte alltför mycket lita på
deras namntolkningar. Solvestad skrives år 1349 Soluostadh. Det
är tämligen säkert, att vi här ha att göra med namnet Sölve (ev.
Sölva), ett urgammalt namn, som under vikingatiden och medel-
tiden var mycket brukat (det förekommer bl. a. på en östgötsk
runsten, och i Norge finns det belagt från 800-talet).

Bynamnet Trostad i Lofta skrives år 1370 (i) Throstathum.
Namnet innehåller säkerligen samma förled som Troserum i
Västra Ed, som år 1385 skrives Throsrum. Man har (ehuru med
tvekan) i dessa båda namn trott sig se ett personnamn "Throidh.

hv 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/5-1947/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free