- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 5. 1947 /
44

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vanliga ordet hus, som i ortnamn vanligen åsyftar stenhus, be-
fäst hus. Om detta tolkningsförslag låter sig förena med äldre
förhållanden på orten, är mig obekant.

Av ett speciellt intresse är gårdnamnet Ottinge i Lofta. Det är
troligt, att namnet innehåller ordet åtting (fornsvenskt attunger).
Detta ord, som egentligen betyder ’åttondedel’, användes i de gamla
landskapslagarna som kameral term. Den medeltida Södermanna-
lagen stadgar, att prästkolet skall bestå av en åtting. Nu har |
den intressanta upptäckten gjorts av dem, som sysslat med Sö-
dermanlands ortnamn, att namnet Åttinge (Ottinge) i Söderman-
land tillkommer endast prästgårdar eller andra kyrkojordar. Vis-
serligen har man inte rätt att utan vidare förutsätta samma praxis
i det forntida Tjust som i Södermanland. Nu är det emellertid
så, att en tradition berättar, att sockenkyrkan ursprungligen le-

gat i,Ottinge och senare flyttats från denna plats till den nuva-

rande. Till yttermera visso anträffas på Ottinge ägor en lägen-
het med namnet Kyrkkullen och ett järnåldersgravfält, kallat
Kyrkelen. Jag är inte i stånd att bedöma traditionens sannings-
värde. Lofta gamla kyrka låg i varje fall på den nuvarandes
plats. Men den gamla kyrkan kan ju ha haft en föregångare. Hur
som helst så förefaller det, som om Ottinge på något sätt varit
förknippat med kyrkan.

Innan vi lämna inge-namnen, återstår att nämna några s. k.
oäkta inge-namn, d. v. s. sådana namn, som se ut att höra till
gruppen men som vid närmare påseende visa sig ursprungligen
ha haft en ändelse av helt annat slag. Sådana namn äro Gölinge
och Näringe i Odensvi socken. Gölinge skrives på 1370- och 1380-
talen Gyleng. Efterleden är tydligen ursprungligen ordet äng,
som i uttalet försvagats till -ing och därefter utbytts mot -inge
genom attraktion från de äkta inge-namnen. Förleden i Gölinge
är ordet gö! (fornsvenskt gyl) — c:a 300 m. ost-sydost om gården
finns en göl, som kallas Gölinge göl. Även Näringe innehåller ur-
sprungligen ordet äng. Namnet skrives Ne&rengh 1482, Ne&dher-
&ngh 1488, Nerengh 1489. Innebörden ser ut att vara ”Neder-
ängen”, ”den nedre ängen”. Fråga är, om inte Norringe, det
gamla namnet på Prästgården, vad beträffar efterleden skall be-
dömas på samma sätt som Gölinge och Näringe. I avsaknad av

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/5-1947/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free