Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var inte bara vid midsommar som man lekte och hade ro-
ligt. ”Lekstugor” ordnades ofta på vintern och våren; det gick
till som vid Blidstena på midsommarafton, men festen varade nu
inte mer än en kväll. Jag har talat vid en spelman, som på 1850-
talet brukade spela vid dylika lekstugor. Han berättade att vid
en sådan lekstuga fick han 40 kronor i spelskålen, något som han
tyckte var mycket pengar då.
Julkvällarna lekte man ju och hade roligt, vanligen lektes då
sittlekar samt ”nöttrades” med nötter, vilka plockats på hösten.
Ett vanligt sätt att nöttra var t. ex. detta: man skulle gissa om
man hade udda eller jämnt med nötter i handen, sade man fel
fick man lägga dit samma antal, ty frågan var ”udda eller jämnt
eller lika många igen ?” En annan ”Nötanubbe”: motparten säger
”jag ska bli din gubbe”, den första frågar ”hur många år?” ; blir
det fel så skall den som gissar fel lägga dit en nöt.
Gissgåtor var ett annat sätt att roa sig på. Några exempel:
”Uppför backe och utför backe men kröker ej sin nacke?” Svar:
Gärdesgård. ”Lapp inom och lapp utom och lapp långt upp i
Lappland ?” Svar: Kålhuvud. ”Vad får rum i ett äggrede men
inte i oxbås?” Svar: en hummelstång. Många flera mer eller
mindre grovkorniga gissgåtor kunde anföras.
TRO OCH SED.
i
Mycket har förändrats av tro och sed under det sista århund-
radet. Bl. a. rörde man sig med en mängd olika väderlekstydor.
Här några ex.: Så många soldagar i advent, så många snö- och
ovädersdagar i fastan. Vackert väder och soligt i advent gör att
det blir god skörd nästa år. Om hönan kan dricka i droppet från
Få
kyrkotaket kyndelsmässodagen kan oxen dricka i bäcken vårfru-
dagen den 6 april. Efter den gamla vårfrudagen, den 6 april,
» skall gollkon och gollgeten taga sin föda ute, ett gott år. Om det
regnade vid midsommar var det bra. Vid Korsmässa är regn som
etter på jorden.
För att ”få tur” med saker och ting hade man olika tillväga-
gångssätt. Skärtorsdagsnatten t. ex. satt många bondhustrur’ på
gödselhögen och kärnade smör. De trodde att därmed: skulle
TT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
