- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 6. 1948 /
12

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skillnaden, att det kan komma tre, fyra stycken hanar och leta
efter samma hona. När klockan börjar närma sig nio eller tio, kan
det vara på tiden att ge sig hemåt igen. Skytten samlar ihop det
lilla han fått och ger sig av. Sen skall fågeln plockas. Ejdern hör
till de hårdplockade fåglarna. Detta är egentligen karlgöra, liksom
att rensa fisk. De sista fjunen svedes av med blåslampa. Dunen
kan sparas till kuddar och dylikt. Så småningom kommer doften
av stekt sjöfågel ut i rummet. Förr i tiden, när det fanns mera
gott om fågel, brukade hushållen konservera till framtida behov.
Nu får man vara glad, om det blir till en middag. Men kan det
verkligen löna mödan med så mycket arbete för en enda måltid?
Ack, arbete, det är ju nöjet det är fråga om.

Byns kommunala angelägenheter handhas, som förut nämnts,
av bystämman. Denna sammanträder en gång på året, vanligtvis
i november, på kallelse av bymannen. Till lokal har man på
Händelöp missionshuset. Ny byman skall väljas för det kom-
mande året. Och alla beslut om ändringar skall fattas. Klagomål
av olika slag skall framföras. Postlådan är dålig. Den är för liten,
och låset tar inte. Mangeln i mangelboden är sönder. Det klagas
över, att hönsen river upp blomplanteringarna runt stugorna. Nå
då bestämmer vi, att inga höns får gå ute i maj. Och så skall
det göras något åt skogen. Och var och en skall få sina fiskevatten
för året och sina kobbar att skjuta från. Det är inte alltid lätt
att avgöra, vilket som rätteligen skall höra vart. Ibland får man
ta lottning till hjälp. Sven Andersson och Verner Larsson får
lotta om ett visst vatten. Det blir nämligen för litet att dela på.
Sven är i fyrtioårsåldern, men Verner omkring sjuttio. Nog kunde
väl lotten gynna Verner. Han har en så liten hemmansdel och
börjar bli gammal. Men nej! Ödet är hårt och obevekligt. Sven
vinner. ”Ja, det gör detsamma”, säger Verner. ”Jag får ju igen
det om fyrtioåtta år.” |

Att vara byman är inte en så enkel uppgift. Det innebär ökat
arbete och ökat ansvar. Det är dessutom ett oavlönat jobb, och
man får snarare klander än beröm för mödan, hur man än gör.
Bymannen är något av en husfader för hela byn. Mycket av den
gemensamma egendomen skall han fördela och ordna med. Skogen
och vedhuggningen har vi talat om förut. Så är det en del marker,
allmänningar, som brukas gemensamt. Lingon och nypon hör

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/6-1948/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free