- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 6. 1948 /
18

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sommar. Det första vattnet steg upp genom självtryck, men man
måste ändå sätta upp en pump över borrhålet.

Naturligtvis fanns det grävda brunnar med dricksvatten i redan
långt före bypumpens tid. Annars hade det antagligen inte blivit

något fiskeläge, som heter Händelöp. Det fanns och finns fort-
farande åtskilliga grävda hål, i vilka man kan få mer eller mindre |

rent vatten i mängder, varierande allt efter årstiden och väder-
ieken. Den bästa av dessa var ”Stora källan”, belägen strax
nedanför missionshuset. De äldre i byn talar med stor vördnad om
denna brunn. Vattnet i den var utmärkt i alla avseenden, och de
flesta menar, att det vattnet var godare att dricka än det, som

de nu får ur bypumpen. Egentligen var det bara ett fel med:
den ”Stora källan”. Den var otillräcklig. Under torra somrar
började brunn efter brunn att sina, och snart fanns endast ”Stora |
källan” kvar. Den tillhörde hela byn. Om nu var och en fick ta

sina hinkar och bära hem vatten efter behag, vore brunnen
ohjälpligt tom efter en halvtimme. För att det hela skulle bli

något så när rättvist, låstes brunnen. Bymannen fick hand om

nyckeln, ett nog så ansvarskrävande uppdrag. Varje morgon Ööpp-

nades brunnen, och byborna fick då stå i kö med sina hinkar. Det

vatten, som runnit till under natten delades upp på hushåll. Sedan

låstes källan obarmhärtigt igen. Naturligtvis var det svårt att få |

det hela fullt rättvist. Vem kunde se precis, om vattnet skulle

räcka till en hink per hushåll eller bara en halv. Somliga hade

tiolitershinkar, andra tolvliters. Hur det än delades, tyckte alltid

någon, att han fått mindre än de andra. Och hur klarade de sig |

i hushållen med den knappa tilldelningen ? Sommarsolen är het,
och törsten bränner. Allt slabbvatten kunde naturligtvis tagas
från sjön, även om det var rötmånad och vattnet ”blommade”.
Men dricksvatten, vatten till kaffe, soppa, sås, med mera, det
måste man snåla in på i det oändliga. Ibland sinade till och med

”Stora källan”, och då var det ingen annan råd än att köra vatten

från Västervik till Horns udde, varefter man fick ro och hämta
det. Det var naturligtvis lite unket och ljumt, när det äntligen

kom fram, och det var inte billigt, men det var i alla fall söt-

vatten. Den, som är van vid vattenledning, från vilken han kan
låta vattnet skvala hur mycket han egentligen vill, kan aldrig

riktigt sätta sig in i vad ett liv i vattenbrist vill säga. Han kanske -

18

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/6-1948/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free