- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 6. 1948 /
39

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är de viktigaste ingredienserna, men för övrigt tar man allt gott,
som huset förmår vid jultiden. Tallriken är så innehållsrik, att
det inte finns någon möjlighet ens för den värsta storätare att
sätta i sig alltsammans på en gång. Den får var och en ha att
äta av under dagens lopp. Förr i tiden brukade man alltid på
julaftonskvällen rusta sig för den långa och på grund av årstidens
väderlek synnerligen besvärliga färden till Västrums kyrka. Det
är numera bortlagt. Ingen kan med vett och vilja klandras härför.
Att släpa ut småbarn och gamla till timslånga strapatser i vinter-
mörkret och kylan var såpass riskabelt, att välsignelsen därmed
kan vara tvivelaktig.

I våra dagar står Händelöp liksom hela den övriga svenska
skärgården inför en omvälvning. Det gamla trängs undan. Tradi-
tionerna försvinner. Öarna avfolkas. Det är så mycket lättare att
ta plats istaden och leva ett bekvämt liv där än att fortsätta
slitet för brödfödan ute på öarna. Under sommartiden invaderas
skärgården av sommargäster, vilkas lättjefulla, behagliga liv och
goda tillgång på pengar inte kan lämna skärgårdsbon oberörd.
Stockholms skärgård är numera en enda stor sommarkoloni för
huvudstaden. Skall utvecklingen bli densamma för den ännu delvis
oberörda smålandskusten ? Så länge skärgårdsbon själv äger sina
öar och holmar, finns det alltid hopp om, att hans släkt inte dör
ut, även om han faller för frestelsen att hyra ut över sommaren.
Frågan är dock, om han verkligen vill fortsätta som förut, när
lättförtjänta pengar vinkar. Stadsbon ser för det mesta ned på
” landsortsbon, i synnerhet bonden och fiskaren. Dock är han i
sista hand beroende av dessa båda kategorier medmänniskor. Med
mild ironi agerar några händelöpbor för mig, hur stadsbon upp-

229

träder, när han möter sin ”gode vän” fiskaren på våren och
sommaren, och när han olyckligtvis stöter på densamme på
vintern. E |

När jag en gång frågade en av mina bekanta bland öborna, vad
han skulle göra, om han vunne högsta vinsten på penninglotteriet,
fick jag ett svar, som gav mig något att tänka på. ”Jag skulle
bygga ett hus i stan”, svarade han, ”och ta plats därinne. Då
skulle frugan slippa kon, hönsen och grisen, och ungarna kunde
gå 1 läroverk, om de har håg för lärdomen. Vi skulle ha en fast

inkomst med pension och på sommaren skulle vi ta båten hitut

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/6-1948/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free