Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uthållighet förmår täfla med en häst. Knappt någon varelse
kommer så hjelplös till verlden som menniskan, ingen genomlöper en
så lång och svår utvecklingsbana, ingen lider en sådan brist på
nyttiga drifter och instinkter, men äfven hos den råaste vilde
finnes ett förstånd, som blott behöfver väckas och utbildas för att
taga magten och herraväldet öfver omgifningen. Och jemsides med
menniskans andliga utveckling förädlas äfven hennes kropp och
antager skönare former, blir finare och på samma gång kraftigare
än hennes klumpiga förfäders. På stoftet af förgångna slägten
och folk höja sig nya fullkomligare ungefär på samma sätt som
i jordens olika lager, denna skapelsens stora begrafningsplats, mer
och mer utvecklade, liksom finare utarbetade former af organismer
framträda efter hvar andra.“
Förloppen i menniskans inre kunna anses tillhöra två särskilda
sidor af hennes lif, den fysiskt-kroppsliga och den andligt-sedliga,
hvilka långt ifrån att vara oberoende af hvar andra tvärt om sins
emellan äro på det innerligaste förknippade och hvilkas ständiga
vexelverkan är af en afgörande vigt för hennes helsa och lif. På
det rigtiga förhållandet å ena sidan mellan den yttre verlden och
förloppen i hennes inre och å den andra mellan de till dessa båda
sidor af hennes lif hörande verksamhetsyttringarne bero, så långt
vår kunskap sträcker sig, menniskans tillvaro och välbefinnande.
Då detta förhållande är olämpligt eller på något sätt störes,
inträder äfven möjligheten af en rubbning i det normala loppet af
hennes lif och uppstår fara för hennes insjuknande.
Denna möjlighet och fara ökas desto mer som både de yttre
inflytelserna och de inre förloppen äro underkastade de
vidsträcktaste förändringar. Den yttre fysiska naturen vexlar ju efter
himmelsstreck, vistelseort, årstid o. s. v., och äfven den menskliga
organismen är aldrig den samma, utan förhåller sig oupphörligt
annorlunda efter ålder, kön, kroppsbyggnad, lefnadsyrke m. m.,
hvarigenom han ständigt träder i ett annat förhållande till den
omgifvande verlden, och vilkoren för helsan för hvarje menniska
ständigt vexla inom vissa gränser. Hvad som hos några eller
vid ett tillfälle icke inverkar menligt på helsan, kan derför vid
ett annat tillfälle verka skadligt och förödande, lika väl som
mycket kan utjemnas genom organismens motståndsförmåga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
