- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
27

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Luften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Köldens inflytande. Lufttrycket. 27
söka svalka i kalla förstugor eller otillräckligt afsvalnad färdas hem
i den kalla vinternatten.
Huru olika kölden kan verka allt efter som luften befinner
sig i hvila eller rörelse lär oss erfarenheten. I stilla luft uthär-
dade Parrys matroser på hans polarexpedition rätt väl en köld af
— 18° till —30°, men vid blåst var en’ köld af blott —10° till
-18° ojemförligt obehagligare och besvärligare än en köld af -46°
tjji —47° vid lugnt väder. Förmågan att uthärda köld är äfven
mycket olika hos olika menniskor och olika folkslag. Lifliga och
rörliga personer, s. k. sangviniker, pläga i allmänhet bättre för-
draga kölden än tröga och flegmatiska naturer. Under det ryska
fälttåget 1812 till 1813 ihjelfruso sålunda jemförelsevis långt flera
tyskar och holländare än fransmän, italienare och spaniorer, ehuru
man bort vänta sig motsatsen, och Larrey fann att dervid stor-
växta soldater och rekryter dukade först under. Af stort inflytande
på förmågan att tåla köld är födans mängd och beskaffenhet samt
matlusten, som hos polarfolken stegras ända till glupskhet. Nä-
ringsbrist deremot, om också blott relativ, d. v. s. för någon tid
icke alldeles motsvarande det ökade behofvet af föda, ökar faran
att omkomma genom kölden.
I allmänhet eger starkare köld alltid någonting förlamande
och mot lifvet flendtligt, men allra skadligast verkar den vid ha-
stiga omslag i temperaturen, och ofta nog lider man skada till
sin helsa af kölden utan att veta eller tänka derpå, alldenstund
man antingen icke känner den eller anser sig hafva gjort allt nö-
digt för att skydda sig mot den samma. Yår egen känsla af
köld är för öfrigt alltid en mycket osäker ledare och säger oss
föga eller ingenting om luftens verkliga värmeförhållanden. Man
kan derför förkyla sig sjelf, eller låta andra, t. ex. barn förkyla
sig, utan att någon nämnvärd känsla af köld försports.
Luftens tyngd, som på ett så förfärande sätt gör sig känbar
i orkanerna, är jemförelsevis obetydlig, ty 1 liter luft vid jordens
yta och en temperatur af 0° väger 773 gånger mindre än 1 liter
vatten. Icke desto mindre stiger det tryck, som luftens lager
utöfva på en fullväxt menniska af medelstorlek till mellan 15000
och 20000 kilogram, och skulle fullkomligt krossa oss, om det
icke vore likformigt fördeladt öfver hela vår kropp, så att alla
dess delar utsättas för samma tryck, och om det icke motverka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free