Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vattnet. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Vattnet. Jorden.
trädesvis vid högre sommarvärme visa sig skadliga, framträda
deremot de svårare formerna af febern, ju högre orternas år
liga medeltemperatur är. Från de nordliga breddernas mildaste
form af frossa ända till den tropiskp malariafebern med dess
svåra och farliga symptom, är sjukdomen företrädesvis bunden
vid jordens inflytande. Om vintern, då träsk och andra stillastå-
ende vatten tillfrysa, äfvenså under sjelfva högsommaren, då de
helt och hållet uttorka, yttra de ingenting eller blott obetydligt
af sina farliga verkningar, men i senare fallet uppträder vid för
sta ymnigare nederbörd febern å nyo.
På torr eller alldeles vattentäckt jord förekommer febern sålunda
merendels icke. Till dess uppkomst synesjordens omvexlande genom-
dränkning och uttorkning jemte närvaron af organiska ämnen, särde-
les växtämnen, i förening med en viss värmegrad nödvändiga. Äf-
ven till sin närmaste omgifning utsträcka sumpmarker sitt för-
derfliga inflytande. Mest lida inbyggarne i de -lägst liggande or-
terna, mindre deremot de som bebo högländtare ställen, och i de
Pontiniska träsken äro orter sådana som Sezza vid öfver 300-
meters höjd öfver hafvet vanligen fria från febern, ehuru denna
äfven sträcker sig uppåt bergen; det är dessutom alldeles icke
nödvändigt, att träsken ligga i lågländer, de kunna lika väl fin-
nas i högt belägna bergsdalar och på högslätter, der de bilda do
kringliggande höjdernas dräneringsområden. Så förekommer ma-
lariafeber på enstaka ställen på en höjd af 3,500 meter i Bolivia
och på 3,000 meter i Peru.
Till från träskland aflägsnare landsträckor sprider sump-
luften sig vanligen icke, och ofta lära skogar eller kullar och berg,,
äfven buskverk och byggnader sätta hinder mot den samma ge-
nom att aihålla vindar och luftströmningar; i alla händelser tyc-
kes ett insjuknande i febern någon gång på ett sällsamt sått in-
skränkt till vissa lokaler. Så t. ex. anses Palazzo Barberini på
Quirinalen i Rom för helsosamt, men det midt emot liggande Pa-
lazzo Albani deremot icke.
Af ålder har man sökt orsakerna till träskens och sumptrak-
ternas skadliga verkningar i förtärandet af deras vatten, men
efter Lancisi, lifmedikus hos påfven Clemens xi, antagit dem ligga i
atmosferen, och tillskrifvit dem ett eget sumpgift, miasma, äf-
ven malaria, aria cattiva, hvars bärare och sprid are skulle utgöras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
