Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Klimaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isothermer. 75
på båda orterna, finna vi den samma för Paris utgöra 43°, 3, fnen
för Cherbourg endast 36°, 7.
Andra orsaker till klimatiska skiljaktigheter mellan olika
länder under samma breddgrad äro höjden öfver hafvet samt
jordens beskaffenhet och tillstånd. Höga bergskedjor förändra
alltid ett lands normalklimat, alldenstund de afhålla de varma
luftströmmarne eller förändra deras rigtning eller sänka tempe-
raturen genom att beröfva dem deras fuktighet. Om det infly-
tande, som närvaron af skogar och träsk äfvensom jordens större
eller mindre odling utöfva på klimatet, hafva vi redan talat.
Alexander von Humboldt framstälde för första gången
1817 den tanken, att genom linier med hvar andra förena alla de
punkter på jorden, hvarest medeltalet af alla de temperaturer,
som under årets lopp följa på hvar andra, utvisar samma antal
värmegrader. Dessa linier hafva erhållit namnet isothermer
och slingra sig i ett stort antal kroklinier öfver jordens alla delar.
Humboldt har med största noggrannhet angifvit alla de olika om-
ständigheter, som inverka förändrande på en orts temperatur och
följaktligen komma isothermerna att afvika mot polen eller equa-
torn. Yi hafva redan omtalat de förnämsta, och vilja här endast
tillägga luftens genomskinlighet, tillvaron af en molnbetäckt som-
marhimmel, som försvagar solstrålarnes verkan, och en klar
vinterhimmel, som gynnar utstrålningen från jorden, dennäs
beskaffenhet och slutligen växtligheten.
I allmänhet kan sägas, att i trakten af equatorn och till
största delen på dess norra sida. en linie löper, efter hvilken för-
dela sig de högsta årliga medeltemperaturerna från + 27° och
-4- 28, °s till + 29, °6 vid Nigers utlopp och kanske ännu högre
i det inre af Afrika och Arabien, dit aldrig någon svalkande
fläkt når från hafvet. Norr och söder om denna värmeequator,
hvars gång ännu icke är på långt när noga faststäld, löpa de
egentliga isothermerna. På södra jordhalfvan, hvarest fastlandens
massor allt mera förminskas mot söder och verldshafvens utjem-
nande inflytande allt mer gör sig gällande, synas isothermerna
temligen regelbundna och löpa allt mera parallelt med breddgradens
linier, men på den norra jordhalfvan äro deras afvikelser från ett
rätlinigt förlopp desto större och här skära de breddgraderna
under alla möjliga vinklar. Man kan i största allmänhet jemföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
