Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Klimaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isochimener. Isotlierer. 77
den af Sjöalperna, bibehåller en temperatur, hvars yttersta vex-
lingår icke öfverstiga 11 till 30 grader! I Frankrike, som i många
hänseenden till sin fysiska beskaffenhet intager en medelställ-
ning, uppgår skilnaden mellan den största kölden och den starkaste
värmen sällan till 50 grader, och under vanliga år öfverstiger den
icke 45°. I Nice har hela skilnaden uppgått till 43°.
Till följd af detta värmeskalans större eller mindre omfång
i jordens olika länder beskrifva de linier, som angifva de lika
temperaturerna för hvarje årstid och i ännu högre grad för hvarje
månad, ännu större kroklinier än årets isothermer. De linier,
hvilka föl ena alla orter med samma medeltemperatur under vin-
tern, har man kallat isochimener, och dem, som gå genom
orter med samma medeltemperatur under sommaren, isotlierer.
Den rigtning, som isochimener och isotlierer taga i Europa och
Nordamerika, är ett talande bevis på det inflytande, som den
olika fördelningen af land och vatten på jordytan utöfvar på klima
ten. Om sommaren, då den norra jordhalfvan är vänd mot solen
och mottager den största värmemängden, uppvärmas också de
trakter, som ligga i det inre af de stora nordliga fastlanden,
långt mera än de i hafvets granskap belägna länderna; under
den kalla årstiden är förhållandet motsatt: vindar och hafsström-
mar från eqvatorialbältet mildra den stränga kölden i kusternas
närhet, hvaremot i det inre af fastlanden oceanens och de syd-
liga luftströmmarnes mildrande inflytande mindre låter spörja sig.
Följaktligen lyfta sig isotherernas eller, hvilket är det samma,
sommarisothermernas största krökningar mot norr i gamla och
nya verldens båda stora landmassor, hvaremot de böja sig åt
söder vid sin gång öfver Atlanten och Stilla hafvet. Isochime-
nerna eller vinterisothermerna deremot böja sig åt söder, då de
gä öfver Amerika, Europa och Asien, men stiga på vissa ställen
mer ån 1,000 kilometer åt florr, då de gå öfver häfven. Motsatsen
mellan fastlands- och hafsklimat blifver ännu starkare utpreglad,
då man med hvar andra jemför isothermerna för. januari, som
öfver hufvud taget år årets kallaste månad, och isothermerna för
juli, som är den varmaste. I Storbritanien är isynnerhet denna
motsats mellan vinter- och sommarklimat anmärkningsvärd. Här
visa sig Golfströmmens och sydvestvindens välgörande inflytande
så kraftigt, att vinterisothermerna helt och hållet undanskjutas så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
