Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Matsmältningen. Näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 Matsmältningen. :Näringsämnena.
väfnader och organ äro företrädesvis sammansatta af dessa qväfve-
haltiga föreningar.
I blodet förekommer i förening med jern en kristalliserbar
ägghvitkropp, “hemoglobinet", som bildar de röda blodkropparne.
Med hemoglobinet ingår det i lungorna ur luften upptagna syret en
lös förening och föres af det samma omkring till alla kroppens väf-
nader, i hvilkadet sammanträffar med de lösta qväfvehaltiga ägghvit-
kropparne och åstadkommer deras sönderfallande till lägre organi-
serade föreningar, hvilkas slutprodukter företrädesvis bildas af
urinämne jemte urinsyra och några andra kroppar. Genom denna
de qväfvehaltiga ägghvitföreningarnes omsättning, hvarvid äfven
samtidigt fett och andra qväfvefria ämnen sönderdelas, betingas de
särskilda organens lifsverksamhet och underhålles kroppens värme.
Tillförseln af ägghvitämnen måste således vara det första
och väsentligaste vilkoret för en ändamålsenlig näring, och djurens
blod och kött erbjuda oss en omedelbar ersättning af vår kropps
förbrukning af dessa ämnen. Men dessutom finnas en hel hop
näringsmedel, som i betydliga mängder innehålla sådana ägghvit-
artade ämnen. Sålunda äro ägghvitan i ägg, ostämnet i mjölk
hufvudsakligen ägghvitartade beståndsdelar, och i de flesta växter,
ja, man kan till och med säga i hvarje lefnadskraftig växtdel,
finna vi sådana ämnen i större eller mindre mängd. Växtägg-
hvita finnes i löst tillstånd i alla växtsafter, om också blott i ringa
qvantitet. I gräsens frö, i sädesslagen finna vi ett beslägtadt
ämne, som man kallat växtlim. I skidfrukterna, ärter, böner m.
fl. finnes en ansenlig mängd af ett dylikt ämne, som fått namn
af legumin. I hönsäggens gula finnes ägghvita i förening med
svafvel och fosfor och alla dessa ämnen äro lämpliga att tjena
till kroppens underhållande.
Till för en jemförelsevis kort tid sedan trodde man, att de
qväfvehaltiga ägghvitämnena först måste förvandlas till bestånds-
delar af organväfnaden, innan organens verksamhet kunde yttra
sig, eller med andra ord, att muskelkraften helt och hållet berodde
på muskelväfnadens sönderdelning och att urinämnet utgjorde
produkten af denna förvandling. Djur och menniskor, som atnjöto
en på ägghvitämnen rik föda, voro i stånd till större ansträngningar
än då föga ägghvitämnen förekommo i födan. Kött gör menniskor
kraftigare än växtföda, och hafre gör hästen eldigare och mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
