- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
125

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Matsmältningen. Näringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mineralsalterna. Koksalt. 125
verksamhet. Mineralämnena äro icke blott ett vigtigt material
för kroppens uppbyggande och underhåll, de bilda äfven ett vig-
tigt retmedel för nerverna, hvilka gifva impulsen till alla för-
lopp i kroppen. I detta hänseende synas de förhålla sig såsom
njutningsmedlen; liksom dessa i rigtig mängd verka befordrande
på lifsförloppen, men förtärda i öfvermått kunna föranleda döden,
så göra äfven mineralämnena. Stor mängd af kalisalter en-
samt äro i stånd att inverka dödande, hvaremot en liten mängd
i förening med andra näringsämnen icke blott icke verkar skad-
ligt, utan till och med är nödvändig för lifsverksamhetens orub-
bade fortgång. Detta är ett ännu oförklaradt förhållande, möj-
ligen torde en större mängd mineralsalt i och för sig utöfva en
allt för häftig retning på nerverna och derigenom framkalla djupt
ingripande förändringar, hvilka föranleda döden.
Den växande och den fullväxta organismen behöfva således
båda en viss mängd mineralämnen, och sjunker tillförseln af
dessa ämnen under en viss gräns eller upphör den alldeles, till-
sätter kroppen salter och går derigenom under.
I de flesta fall behöfva vi lyckligtvis icke bekymra oss om
att särskildt anskalfa den nödiga mängden af mineralämnen, eme-
dan den merendels redan finnes i våra vanliga näringsmedel.
Med vårt vanliga dricksvatten intaga vi en viss mängd salter
såsom kolsyrad kalk, gips, koksalt o. s. v. I mjölken erhåller
barnet tillräckligt med fosforsyrade och kolsyrade jordsalter. Ägg,
mjölk, ost innehålla företrädesvis fosforsyradt kali och fosforsyrad
kalk, i kött finnes i öfvervägande mängd liksom i de flesta af
oss förtärda vegetabilierna fosforsyradt kali, hvartill i många skid-
frukter och grönsaker en större mängd kalk tillkommer.
Biuket af koksalt är ingen tillfällighet, utan djupt grundadt
i våi kiopps näringslagar och behof. I blodet, i chymus, i lym-
fan lika väl som i brosket innneliålles en betydlig mängd kok-
salt. Koksalt medför en större vattentillförsel och derrned den
fiffigare saftströmningen, hvarigenom ämnesomsättningen i väf-
naderna försiggår med stegrad snabbhet. Af koksaltet bildas den
fi ia saltsyl an, förutan hvilken ingen matsmältning i magsäcken
kan ega rum.
Men koksaltet liar ännu en vigtig uppgift. Af Bunges un-
dersökningar framgår, att om kalisalternas mängd i födan ökas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free