Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Näringsmedlens smältbarhet. Näringsbehofvets storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Näringsmedlens smältbarhet. Näringsbehofvets storlek.
i andra länder nödgas den fattige utspänna sin magsäck med
sådana skrymmande födoämnen. Men magens ständiga öfver-
fyllande framkallar slutligen rubbningar i sjelfva matsmältnings-
organen, minskar deras förmåga att smälta födan, inskränker nä-
ringsämnenas tillgodogörande af kroppen och försämrar hans nä-
ring. Icke utan skäl betraktas derför en uppdrifven, spänd buk,
en s. k. “potatesmage", såsom ett tecken till dålig matsmältning
och klen näring.
Födoämnenas lösare eller fastare beskaffenhet är icke
allenast af vigt för deras smaklighet, utan utöfvar ett icke ringa
inflytande på deras smältbarhet. Ju lättare deras beståndsdelar
kunna lösas och förändras, desto lättare smälta de äfven. Sockret
löser sig redan i saliven i munnen, stärkelsen måste deremot
först förvandlas till socker, innan han kan öfvergå i blodet. Fett
är mer eller mindre svårsmält, emedan det först måste fördelas
ytterst fint eller förvandlas till. emulsion, innan det kan upptagas
i blodet. I allmänhet gäller också, att ju finare fördelad födan är,
desto lättare angripes hon af matsmältningssafterna, hvarför hennes
omsorgsfulla tuggning eger en vigt, som ingalunda får under-
skattas. Tuggas födan otillräckligt och sväljas större bitar ,
af
henne hela, kan hon endast ofullständigt lösas och tillgodogöres blott
obetydligt af hennes näringsämnen, medan större eller mindre delar
af henne bortgå osmälta med uttömningarne. Personer, hvilka icke
kunna tugga rigtigt, såsom barn, som ännu icke fått sinatänder
eller lärt sig rigtigt bruka dem, och ålderstigne, som förlorat dem,
åro derför hänvisade till öfvervägande mjuk eller flytande föda.
Under förutsättning att animaliska födoämnen tuggas väl,
kan man, för så vidt de äro tillgängliga för matsmältningssafterna,
hos den friska menniskan icke iakttaga några af deras ursprung-
liga form och fasthet beroende skiljaktigheter i smältbarheten.
Sålunda visar sig af Rubners försök, att de närande bestånds-
delarne i ost, hårdkokta ägg och stekt kött i allmänhet uppsugas
nästan lika väl och lemna endast obetydliga uttömningar. En
fullväxt man förtärde under flera dagar uteslutande ett af dessa
näringsmedel, hvarvid den dagliga förlusten i uttömningarne ut-
gjorde för kött 4,1 och 5,6, för ägg 5,2 och för ost med mjölk
6,8 procent af den förtärda födans torrmassa.
En helt annan betydelse eger deremot de vegetabiliska nä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
