Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Näringsmedlens smältbarhet. Näringsbehofvets storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Näringsmedlens smältbarhet. Nuringsbehofvets storlek.
och all hjernans verksamhet, den må föranledas af tänkande eller
af glädjens och hoppets upplifvande sinnesrörelser höja närings-
behofvet. Dernäst göra sig väderlekens inflytelser gällande. Då
luften är kall, afskilja vi mera kolsyra och urinämne än då hon
är varm, och i enlighet härmed är äfven näringsbehofvet under i
öfrigt lika förhållanden om vintern större än om sommaren. På
samma sätt verka äfven inflytelser, genom hvilka vi, oberoende
af väderleksförhållandena, plötsligt framkalla förändringar i vår
kroppsvärme. Ett ymnigare drickande af kallt vatten, ett kallt
bad stegra kroppens omsättningar, som deremot minskas af varma
drycker och varma bad. Att luftens renhet befordrar andhemt-
ningen och de af henne beroende närings-, förbruknings- och af-
söndringsförloppen hafva vi redan påpekat i första kapitlet, och
tillräckliga bevis härför hafva vi i den utmärkta matlust, som
menniskan erhåller i höga bergstrakter eller vid hafskusten och
till sjös. Men detta den rena, friska luftens inflytande sträcker
sig äfven in i våra rum och matsalar. Reid i Edinburgh har
genom försök utrönt, att i luftiga, väl vädrade rum är gästernas
matlust mycket större och drickes betydligt mera än om luft-
vexling saknas. Denna omständighet gifver oss en vink, som det
vore önskligt att sjukvårdare måtte följa lika samvetsgrant till
fromma för den sjuke som värdshus- och hotellvärdar följa den
till fromma för sin kassa. Man kan bestämdt icke på ett bättre
sätt hindra en sjuk eller tillfrisknande från att få någon matlust
än genom att låta honom vistas i en förderfvad och allt för
varm luft.
Under lång och djup sömn synes matsmältningsverksamheten
enligt Forster nästan alldeles upphäfvas, och osannolikt är icke
att härvid äfven näringsämnenas tillgodogörande af organismen
inskränkes, så mycket mera som under ett dylikt afbrott af mat-
smältningen lätt beredas tillfällen till jäsning m. m. Redan vår
vanliga erfarenhet lär oss huru olämpligt, ja till och med skadligt
det är att strax innan man går till hvila intaga en rikligare
måltid. Yi få icke heller förbise, att kroppens eget närings-
tillstånd inverkar på födoämnenas smältbarhet. Forster säger:
“Endast genoni en förminskad afsöndring af magsafterna och deraf
beroende brist på matsmältningsfermenten kan man förklara att
efter en längre tids förtäring af ägghvitefattig vegetabilisk föda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
