Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 1. Animaliska näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Osten. 237
Mendes de Leon. Gerber.
Vatten - •••• 87 >
79 87,67
Torrmassa 12,2 1 12,4 3
Ägghvite- och extraktämnen... 2,53 1,98
Fett 3>
89 3,69
Mjölksocker 5,5 4 6,6 4
Aska 0,2 5 0,2 2
Genom sin tillredning, d. v. s. sin kokning, undergår mjölken
ingen förändring till sin sammansättning, men deremot lider hen-
nes smak något, hvarför frisk okokt mjölk anses mera välsma-
kande än uppkokt. Den hinna, som bildas på uppkokt mjölk, be-
står af ostämne och dylikt afsätter sig vanligen äfven på botten
af kastrullen, hvari man kokt mjölken, då mjölken är gammal
och på väg att surna.
Af mjölken har menniskan sedan gammalt beredt sig andra
näringsmedel, bland hvilka det äldsta, osten, omtalas hos Homeros
men redan var bekant för fornindierna och flera andra af de
äldsta folken.
Hufvudbeståndsdelen i ost bildas af kasein eller ostämne,
hvilket ur mjölken afsöndras på flera sätt, men vanligen utfälles
med tillhjelp af det under namn af löpe ur kalfvens magsäck er-
hållna fermentet, sedan skiljes från mjölkvattnet eller vasslan,
underkastas en mångfaldigt olika behandling och slutligen genom
den s. k. mogningen, hvilken åstadkommes genom en egendomlig
fermentverkan af vissa lägsta växtorganismer, förvandlas till ätbar ost.
Allt efter som man vid ostberedningen använder söt eller
sur, oskummad eller skummad mjölk och allt efter som man be-
handlar det utfälda ostämnet eller ystet, hvilket mångenstädes
utan att först beredas till ost förtäres såsom tillsats till andra
anrättningar, erhåller man olika sorters ost. Af sötmjölksost ur-
skiljas allt efter beredningssättet hård och mjuk ost, efter den
använda mjölkens rikedom på fett åter fet, halffet och mager
ost, hvartill komma surmjölksost och af vassla beredd me so st,
båda af ringare värde och mindre betydelse. Äfven af får- och
getmjölk beredes ost i vissa länder.
Såsom upplysande för medelsammansättningen i procent af
olika ostslag, kunna följande beräkningar af König gälla:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
