Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 2. Vegetabiliska näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socker. 805
till mjölksyra och derefter till smörsyra, väte och kolsyra. Ge-
nom denna sin förmåga att öfvergå i alkohol- eller vinjäsning
och mjölksyrejäsning utmärker sig drufsockret framför alla andra
sockerarter, hvilka först måste förvandlas till drufsocker för att
kunna jäsa. Af det i handeln förekommande drufsockret inne-
håller det renare till 80, det sämre åter till 50 och slutligen dess
sirap 30 till 40 procent drufsocker.
I sockerröret, sockerlönnen, rofvorna, öfver hufvud i den söta
saften i växtstänglar och rötter finnes rörsocker, som löser sig
lättare och är mycket sötare än de öfriga sockerslagen, icke kan
jäsa, men genom syror och vissa jästartade ämnen, ja till och
med genom lång förvaring i vattenlösning kan förändras till frukt-
socker och derefter jäsa. Sockerrörets, sockerlönnens och socker-
betans saft befrias genom uppkokning med kalk från ägghvitäm-
nen och växtgummi och ur den återstående vätskan erhållas
genom kristallisering, råsocker och sirap. Råsockret är ännu
blandadt med brunt socker, som icke kristalliserar, tager till sig
fuktighet ur luften och derför väger mera än det efter sitt socker-
värde borde göra. Dessa inblandningar aflägsnas småningom
genom sockrets rening och äfvenså borttages färgen till dess i
det raffinerade sockret det möjligast rena hvita socker erhålles.
Allt efter som sockret ur sin lösning får anskjuta i kristaller eller
stelna i former utan att utbilda tydliga kristaller, kallas det
kandisocker eller toppsocker. Ju hvitare, flnkornigare och fastare
detta senare är, desto bättre anses det. Dock användes ofta vid
kokning gröfre, med mera brunt okristalliseradt socker blandade
sorter, emedan dessa äro billigare och i förhållande till sitt pris
gifva mera sötma. De gröfre sockerslagen innehålla ända till 8
procent föroreningar, hvilka utgöras af gips, sand, tungspat, mera
sällan mjöl eller stärkelse och återstå vid sockrets lösning.
Då sockerämnet är alldeles det samma i sockerrör som i
betor, så får fullständigt renadt socker icke på något sätt förråda,
om det härstammar från sockerrör eller betor. Men ju orenare
betsockret är, desto mera framträder en rofsmak, hvilken äfven
gör den efter betsockrets utkristallisering återstående bruna sira-
pen onjutbar, hvaremot sirap af rörsocker lemnar ett välsmakande
och med rätta skattadt sötningsmedel. Olyckligtvis förfalskas
Mcnniskam helsa. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
