Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 3. Dryckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinförfalskningar. 327
Vinförfalskningar hafva bedrifvits under alla tider. Redan
romarne företogo sig hvarjehanda -konster med sitt vin och i
synnerhet var det hos dem vanligt att tillsätta vin med blysockei.
Under medeltiden återväcktes detta bruk till nytt lif och ännu
1706 afrättades i Wurtemberg en viss Hans Jakob Ehrni, emedan
han blandat detta ämne i surt och dåligt vin, hvarigenom sjukdoms-
och dödsfall inträffat, samt brändes offentligen af bödeln åtskilliga
småskrifter, som innehöllo anvisningar till vinblandningar. Nu-
mera torde väl högst sällan förekomma, att ett så giftigt ämne
som ättiksyrad blyoxid med flit tillsättes vinet, men vår egen^
tid utmärker sig derför icke mindre genom konsten att blanda
viner, som af tyskarne erhållit det mindre tilltalande namnet
vveinschinieren. Somliga författare såsom t. ex. Wiel gå till
och med så långt, att de förklara nästan allt ordinärt eller medelgodt
vin i Tyskland för förfalskadt. Vinförfalskningarne kunna vara af
mångahanda slag. Vanligast är -att sämre vinsorter blandas till
bättre, eller ock att fruktvin tillblandas, hvarigenom qvantiteten
ökas. Pä detta sätt göras dels förderfvade viner, som redan äro
färdiga att slås bort, ännu säljbara eller säljes en sämre vinsort
under namn af en bättre.- Äfven tillsättes vin med vatten, alkohol,
som icke alltid lemnas af ren vinsprit, utan ofta nog af finkel-
9
haltigt brännvin, konstgjorda luktämnen, såsom ättiketer, ananas-
essens m. fl. för att erhålla bouquet och färgas slutligen med
konst. Färgningen är i synnerhet en ytterst vanlig sak. Härtill
användas en stor mängd, merendels oskadliga ämnen, många ofta
samtidigt. De mest brukliga äro blåbärs-, körsbärs- och fläder-
bärssaft, blombladen af Althcea rosea, cochenill, skarlakans- eller
kermesbär af Phytolacca decanclra, som verka starkt afförande,
fuchsin, blåholz eller afkok på kampechträd, afkok på fernambuc-
träd, rödbetsaft, karmin, indigo m. fl. Äfven alun och svafvel-
syra användas att förbättra färgen på dåligt vin. Af de omtalade
färgämnena är emellertid fuchsinet det vigtigaste ur hygienisk
synpunkt. Fuchsinet eller saltsyrad rosanilin är sällan rent, utan
innehåller merendels arsenik. I dermed färgadt vin har man träffat
8,7 miligram arsenik på litern och om faran att förtära sådant vin
kan ej blifva fråga. Men äfven rent fuchsin framkallar enligt under-
sökningar af Feltz och Ritter rubbningar och oordning i mat-
smältningsorganen, diarrhé samt afsöndring af ägghvita i urinen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
