- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
332

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 3. Dryckerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332 Lifsmecllen.
De så allmänt utbredda bladen af tébusken, Thea sinensis,
förekomma efter olika beredningssätt i 2 sorter såsom grönt och
svart té. Det gröna teet skall erhållas genom tebladens röst-
ning i luften i öppna pannor öfver öppen eld, det svarta téet
genom bladens röstning i täckta pannor, hvarigenom den inne-
slutna vattenångan åstadkommer ett slags jäsning i tebladen.
Alla de olika tésorter, som förekomma i handeln, tillhöra något-
dera af dessa båda hufvudslag och hafva delvis fått namn af den
trakt, hvarifrån de härstamma, delvis efter de olika sorteringar,
hvilka kineserna företaga med den för dem egendomliga pinsamma
noggrannheten och hvarvid de yngsta bladen skola lemna de
finaste sorterna. De vanligaste gröna téerna äro hysan, twankay,
imperial, gunpowder m. fl., de vanligaste svarta åter pecco, sou-
chong, congo, bohea o. s. v., men tillblandningar förekomma i
mängd och man gör bäst i att lägga mera vigt vid téets smak
än vid dess namn. För att höja téets doft tillsättas ofta de väl-
luktande bladen af vissa växter såsom Olea fragrans m. fl.
Tébladens väsentligaste beståndsdelar äro tein (kaffein), en
eterisk olja, en större mängd garfämne samt de vanliga, i växt-
organismerna allmänt förekommande ämnena, som här likväl äro
af ringa betydelse. Så väl teinet som den eteriska oljan utdra-
gas ur bladen genom kokande vatten, men genom fortsatt kok-
ning förflygtigas oljan och öfvergår bladens garfämne i lösningen.
Som man i téet endast vill hafva teinet och den flygtiga oljan,
måste man vid téets tillredning tillse, att bladen verkligen komma
i kokhett vatten, men icke få koka. Bäst utdragas de i mjukt
vatten, i synnerhet lemnar vatten af ren, smält snö, hvilket upp-
hettas och gjutes öfver bladen, ett förträffligt té. Har man endast
tillgång till hårdt vatten, kan detta göras mjukt genom tillsats
af en obetydlig mängd kolsyradt natron eller några droppar natron-
lut. Till godt té räknas vanligen en tésked blad för sjelfva. té-
kannan och en tésked blad för hvarje person, hvilket förslår till två
koppar åt hvarje deltagare, men det är ingalunda ändamålsenligt
att på en gång använda så mycket vatten, utan bör man först
låta téet utdragas i en mindre mängd vatten och sedan utspäda
det, då det hålles i kopparne. På detta sätt lemnas téet icke alltför
länge i det kokheta vattnet och afgifver icke till detta sitt gaif-
ämne. Man får icke heller upprepade gånger öfvergjuta en poi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free