Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Hudens vård. Bad. Beklädnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 Hudens vård. Bad. Beklädnad.
bättre och längre bibehålla smittämnen och sjukdomsfrön, som de
mottagit genom sin innehafvares vistelse hos sjuka eller i sjuk-
salar. Mången gång torde äfven en smittosam sjukdom spridas
med kläder, som blifvit aflagda och utbjudas till salu samt till-
hört sjuka eller aflidna. Efter en sjuk böra derför alla sängkläder
samt linne och gångkläder undergå en grundlig rengöring genom
urkokning och upphettning samt långvarig vädring.
Tygerna äro i olika grad eld farliga allt efter som deras väfnad
består af ämnen ur djur- eller växtriket. De förra, såsom ylle och
siden, förbrinna egentligen icke, utan förkolna, hvaremot linne, och i
synnerhet hampa, blånor och jute lätt fatta eld och brinna lifligt
och hastigt med låga. Tyger, som äro appreterade med svafvel-
qvicksilfver eller svafvelbly, äro lätt antändliga och upplåga
hastigt, likaså förbrinna med zinkoxid, blyoxid, kromgult, krom-
syra, mönja m. m. färgade tyger med största lätthet, emedan
de innehålla en stor mängd syre, som lifligt befordrar förbrän-
ningen. Tyger skyddas emellertid lätt genom indränkning med
ämnen, som vid upphettning bilda en glasartad fluss, och bland
dem har i synnerhet fosforsyrad ammoniak visat sig såsom det
förnämsta, emedan det högst obetydligt eller så godt som alldeles
icke angriper eller förändrar sjelfva tyget. Andra ämnen äro fos-
forsyrad ammoniak jemte salmiak, svafvelsyrad ammoniak och
volframsyrad ammoniak.
Det kan ofta vara af vigt att undersöka en väfnad på de
ämnen, hvaraf den uppgifves vara förfärdigad, och härvid gör
mikroskopet den bästa tjensten. Först urlakas ail appretur ur
väfnaden med varmt vatten, hvarefter ränning och inslag dragas
i sär och deras trådar undersökas hvar för sig. Tråden fuktas
med vatten och upprispas med en nål, innan den lägges under
mikroskopet, som icke behöfver förstora mer än 70 till 100 gånger.
Linne fibrer visa en valsformig, aldrig platt gestalt, som icke
eller blott föga böjes, aldrig befinnes snodd och efter hela sin längd
genomdrages af en hålighet, hvarjemte på större eller mindre mellan-
rum märkas midt öfver fibern löpande linier. H am p fibrer äro be-
tydligt styfvare än linnefibrer, vanligen med ett större ihåligt
rum med tjockare väggar och ofta delade ändar. Jutefibiei äio
mera platta, bandformiga, hafva liksom linnefibrer sneda liniei,
men bredare hålighet, äro träartade och styfva. Bomullen ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
