Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Boningshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 Boningshuset.
ning falla in i skorstenen ;
under alla förhållanden uppstår således
i apparatens mellersta del en betydlig luftförtunning. — För att
betjena sig af vindens pressande kraft uppsättas knäformigt böjda,
dels fasta, dels vridbara vindfång med trattformig öppning, som
ställas emot vinden. I synnerhet brukas dylika apparater om
bord på fartyg, på ångfartyg äfvensom på jernvägsvagnar.
Användningen af luftens olika uppvärmning är en bland de
äldsta och vanligaste ventilationsmetoderna, hvilken såsom en
biverkan framgår vid bostädernas eldning. Alla slags ventilations-
inrättningar med användande af temperaturolikhet kallar man
ventilationsinrättningar medelst aspiration. Denna be-
teckning har blifvit allmänt gängse, ehuru den fysiska betraktelse,
som ligger till grund för henne, icke är alldeles rigtig. Den upp-
stigande, varma luften utöfvar nemligen icke en omedelbar me-
kanisk dragning eller sugning, aspiration, på den efterflytande
kalla luften, utan i den värmekällan omgifvande luften uppstår
en rörelse, hvad vi kalla drag, emedan jemvigten i henne rubbas
och den tunnare och lättare, varma luften undantränges från sitt
djupare läge och tryckes uppåt af den i eller bredvid henne ned-
fallande tunga, kalla luften. Den lefvande kraft, hvilken således
åstadkommer luftmassornas rörelse, är fallet, men orsaken till
fallet den störda jemnvigten och orsaken till dennes rubbning åter
luftens lokala förtunning eller utvidgning genom uppvärmningen.
Luften följer alltså tyngdlagen, enligt hvilken vätskor ordna sig
efter sin specifika vigt, såsom t. ex. vatten och olja, så länge
inga andra omständigheter träda hindrande emellan. Vi se, att
de varmare luftlagren i ett rum befinna sig upp under taket, de
kallare vid golfvet, de förra »simma så till sägandes på de. senare,
upplyftas af dem. Samma företeelse inträder i ventilations- och
skorstensrör. Den varma luften upplyftes af den efterströmmande
kalla och tränges ut ur röret.
Vid det ventilationssystem, som grundar sig på luftens tempera-
turolikheter, beror det derför väsentligen på att inrätta och upp-
värma en egen kammare, hvars luft till följd af sin ringa specifika
vigt stiger uppåt och tillåter den tyngre kallare luften att intaga
sin plats, hvarigenom luftens rörelse framkallas. Det rum, hvari
denna verkan framkallas, benämnes sug- eller aspirationskammaren
och såsom ett sådant verkar hvarje skorstensrör, som står i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
