Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Boningshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljus i bostäder. 447
redan i första kapitlet hade vi tillfälle att lära känna ljusets be-
tydelse för det organiska lifvets bestånd och förkofran.
I gamla stadsdelar med trånga gator och inga eller små piång
till gårdar utestänges ljuset af de höga husen, och härvidlag är
ofta knappt eller ingen ändring möjlig. I nya statsdelar och
städer deremot kan man redan från början sörja för nödig tillgång
på sol och ljus till hus och gårdar. I dem kunna gatorna ut-
läggas till behörig bredd och dervid hänsyn tagas till den rigtning,
som medgifver, att sol och ljus skiftas så likformigt som möjligt
mellan husen. Detta sker, om hufvudgatornas sträckning löper i
norr och söder; derigenom belyses gatans ena sida af förmiddags-
solen, den andra åter af eftermiddagssolen. Till den mindre lyckligt
lottade norra sidan af husen böra kök, skalferier, trappor m. m.
förläggas liksom handelsbodar och magasin till tvärgatornas norra
sida. Husens höjd bör icke vara större än att solljuset träffar
foten af hvarje’ hus under en vinkel af 45°, hvilket ernås, om hus
i nya stadsdelar, såsom Stockholms byggnadsstadga förordnar, ej
uppföras till större höjd än gatans bredd ökad med 5 fot. Denna
stadga bjuder derjemte, att minst en tredjedel af hustomten skall
användas till gårdsrum, hvarigenom tillgång till ljus och luft äfven
erhålles till de åt denna sida belägna rummen. Allra bäst upp-
fylles behofvet af ljus genom boningshusets fristående läge i en om-
gifning af små planteringar. Men sådana byggningar tyckas åt-
minstone i Stockholm icke vilja taga någon fart. Den lilla böljan
till en stadsdel af villor, som blifvit gjord, synes på god väg att
förqväfvas af de stora hyreskasernerna, i hvilka Stockholms befolk-
ning företrädesvis synes finna sin trefnad och idealet för bostäder.
På ljuset i rummen inverka näst efter husets läge åtskilliga
ändra omständigheter. I första hand är det beroende af fönstrens
antal, storlek och placering, dernäst af rummets form och dess
djup. Ett sådant oting som rum utan fönster, hvilka allt emellanåt
förekomma i husbyggnader i Stockholm och till på köpet företrä-
desvis användas till sängkammare (!), borde aldrig tillåtas. Bäst
synes ljusets tillträde till rummen genom fönstren åstadkommas,
om dessas hela yta utgör till
^ af golfytan. Äfven väggarnes
och takens färg och ljusare eller mörkare mönster på tapeter,
mattor och möbler utöfva sitt inflytande på belysningen i rummet.
Rent hvit färg bländar, mörka färger absorbera mera, ljusa färger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
