Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Vattentillförseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattnets smak, lukt, temperatur. 457
icke törsten och besvärar matsmältningsorganen. En viss mängd
kolsyra, syre och åtskilliga salter såsom kolsyrade jordarter fordras
för att göra ett godt dricksvatten till en uppfriskande dryck och
utöfvar på dess smak och smältbarhet ett gynsamt inflytande.
En större mängd kolsyra, som förekommer i vissa mineral-
vatten, verkar retande på magsäckens och tarmens rörelser, stun-
dom äfven allmänt iriterande och är icke utan betydelse för oili-
sättningsförloppen i organismen. I allmänhet är vår organism
föga känslig för smakande ämnen. Om vattnet innehåller -g-TnJU
klorammonium, -jöVö- koksalt, 1
-
ö
1
1J cr
svafvelsyrad magnesia,
kalialun, så gifva dessa tillblandningar ingen främmande smak åt
det samma. Jemförelsevis starkast framträder smaken af i vattnet
lösta metallsalter. Om vatten endast innehåller -g-öW jernvitriol
eller y-ö-röu svafvelkoppar, förrådes metallsmaken likväl tydligt.
Långt mera känsliga äro vi deremot för vissa luktande
ämnen, som förekomma i vatten. Till och med om vatten inne-
håller betydligt mindre än -
5 -ööVj ou svafvelväte, så förrådes detta
likväl af lukten. På samma sätt förnimmas de minsta spår af
vattnets förorening med lysgas. Lukten af svafvelväte oftast i
förening med lukt af andra gaser såsom kolväten och fosforväte
uppträder hufvudsakligen vid föruttnelse eller om vattnet upptagit
föruttnelseprodukter och visar sig äfven lätt i vatten, som jemte
svafvelsyrade salter innehåller en något större mängd organiska
ämnen eller vissa alger, alldenstund dessa inverka reducerande
på de svafvelsyrade salterna, hvarvid deras svafvel öfvergår till
svafvelväte.
Den temperatur vattnet eger förhåller sig annorlunda allt
efter värmegraden i de banor, hvilka vattnet tillryggalägger på
sin väg ur molnen genom jorden, innan det åter träder i dagen.
Sålunda beror temperaturen hos vattnet i källsprång och i brun-
nar af temperaturen i de jordlager, från hvilka det härstam-
mar eller i hvilka det uppehållit sig tillräckligt länge för att
hinna tillegna sig deras temperatur. Ju djupare dessa jordlager
äro, desto kallare och mera oberoende af de dagliga temperatur-
vexlingarne är vattnet, och på ett djup af 19 till 24 meter håller
det sig under alla årstider vid en ortens årliga medeltemperatur
motsvarande värmegrad. I brunnar på lågländta ställen eller på
slättbygden, ur hvilka vattnet måste pumpas upp till ytan, vexlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
