- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
541

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Arbetet. Skolan. Familjen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vården af späda barn. 541
barnets välbefinnande. Till dem hör i främsta rummet, att digif-
ningen sker på bestämda tider, hvilka med pedantisk noggrannhet
böra iakttagas, ty ingenting är förderfligare än den mycket ut-
bredda vanan, att gifva barnet bröstet, så snart det börjar skrika.
Barnet skriker nemligen icke alltid af hunger, utan äfven af andra
or&aker: om det ligger vått, bites af insekter, plågas af veck på
lakanen eller också endast för att tid efter annan öfva sina lungor.
Barnets eget beteende borde kunna göra mödrarne uppmärksamma
på sitt misstag, ty slutligen tager barnet alldeles icke emot det
bjudna bröstet, hvarigenom mången oförståndig moder bringas till ,
förtviflan. Emellertid få icke för långa mellanskof inträda mellan
hvarje gång barnet dricker; en mellantid af 6 timmar skulle kunna
komma ett dibarn att nästan svälta ihjel. I allmänhet bör barnet
intill tredje månaden få dricka hvar tredje timme, sedermera är
tillräckligt att gifva det bröstet fem gånger under dygnet. Strax
efter hvarje måltid, som allt efter tillgången på mjölk kan räcka
15 till 35 minuter, bör barnet läggas att sofva, hvarvid den minst
sagdt onödiga vaggningen liksom alla andra häftiga rörelser för att
få barnet i sömn böra underlåtas. Huru länge digifningen bör
fortsättas kan icke i allmänhet bestämmas. Men äro moder och
barn friska, bör den icke afbrytas före barnets 9:de lefnadsmånad,
och dervid öfvergången till annan föda ske så småningom.
Om modern sjelf ej förmår nära sitt barn, bör så vidt till-
gångarne sådant medgifva, en amma tagas, men aldrig utan att
den person, som anmäler sig till amtjenst, förut undergått läkare-
besigtning och befunnits vara fullt frisk. Stora olyckor liafva
stundom inträffat derigenom att med venerisk sjukdom, syfilis, be-
häftade ammor smittat sina ambarn och å andra sidan ammorna
af syfilitiska barn erhållit denna afskyvärda och hemska sjukdom,
hvilken de sedan i sin ordning spridt till sina egna familjer. Dy-
lika faror förefinnas naturligtvis icke, om barnen uppfödas med
djurmj ölk, ’men härvid komma åter andra olägenheter i betrak-
tande. Mest liknande qvinnomjölken till sin sammansättning äro
åsne- och stomjölk, men sådan mjölk står mycket sällan till buds
och i stället måste mjölken af kor och getter användas. Komjölken
kan emellertid aldrig såsom barnaföda jemföras med qvinnomjölken
;
den innehåller dels för mycket fett och för litet socker, dels är
dess ostämne af annan beskaffenhet än qvinnomjölkens, i ty att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free