- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
563

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Infektionssjukdomarnes uppträdande. 563
trädesvis genom sporer från tarmkanalerna utgående infektionen
samt medför dessutom genom sjelfva ympmaterialets beskaffenhet
och ympningen ganska stora faror för både djur och menniskor.
Fortsatta undersökningar och försök torde medföra bättre framgång,
men ännu kunna vi alldeles icke förklara dessa företeelser, och
så väl bakteriernas försvagande som den genom sjukdomens ge-
nomgående förvärfvade immuniteten äro fullkomliga gåtor.
Äfven då en stor mängd individuelt disponerade menniskor
och djur finnas, pläga de patogena bakterierna icke öfver allt och
alltid, utan endast vid vissa tider och på särskilda ställen hem-
söka sina offer. En infektionssjukdoms kommande och gående,
dess utsvällande till en vidsträckt epidemi och derefter småningom
skeende aftagande bero af en mängd omständigheter, ’hvilka man
sammanfattar som lokal och temporär disposition. Dessa om-
ständigheter sökas företrädesvis i sjukdomsalstrarnes utbredning och
utveckling i menniskans yttre omgifning och deras öfverflyttande
från denna på menniskan. Några sjukdomsalstrare tyckas genom-
gå sin utvecklingskrets nästan uteslutande såsom parasiter på
menniskor och djur, högst sällan synas de tillväxa utanför den
lefvande kroppen, och sålunda öfverföras de vanligen omedelbart
från den ena djurkroppen till den andra utan den yttre verldens
förmedling. Men vid många infektionssjukdomar fullända de mi-
kroorganismer, som framkalla dem, sin utveckling under vanliga
förhållanden på substrat i den yttre verlden och komma derifrån
vid tillfälle in i djurkroppen, der de spela rolen af parasiter. Dessa
bakterier kunna växa i de mest olika döda näringssubstrat, men
framför allt erbjuder en porös, med organiska ämnen genomträngd
mark, hvari man äfven plägar anträffa en ofantlig mängd svampar,
grodder och sporer af alla slag, förträffliga vilkor för deras utveck-
ling. Från jorden komma sedan de sjukdomsalstrande grodderna
dels med näringsmedlen och redskapen, dels med dammet, stun-
dom väl med dricks- och hushållsvattnet, ofta slutligen äfven med
luftströmningarne i menniskans och djurens omedelbara närhet.
Det måste dervid bero på de lokala förhållandena och den yttre
. omgifningen för tillfället, om en större eller mindre förökning af
mikroorganismer och deras lättare eller svårare öfverflyttning på
menniskorna skola försiggå.
Man kan sålunda endast under bestämda förhållanden eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free