Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kontagiösa sjukdomar. 565
företrädesvis der bergsformationen utgöres af musselkalk, keuper,
zechstein.
Yid den andra sjukdomsafdelningen alstras ett smittämne i
sjelfva kroppen, som öfverflyttadt på friska menniskor hos dessa
framkallar samma sjukdom och i den sjuka kroppen mångfaldigas,
så att sjukdomsprodukten är den samma som sjukdomsorsaken.
De hithörande sjukdomarne betecknas såsom kontagiösa och
kunna öfverföras från sjuka till friska menniskor på många olika
sätt och icke uteslutande, såsom i det ofvan anförda exemplet,
genom omedelbar beröring mellan en frisk och en sjuk. De sjuk-
domsalstrande ämnena afstötas från den sjuka organismen, sväfva
omkring i luften och inandas med henne, hvarefter de från lungorna
intränga i blodbanorna, eller ock upptagas de på skadade ställen
af öfverhuden och slemhinnorna eller införas de med mat och
dryck eller förvärfvas de genom andra förmedlare och transport-
medel såsom kläder, tvätt m. m. Ett rum, hvari koppsjuka legat,
verkar, äfven sedan de sjuka blifvit aflägsnade, smittsamt så länge
infektionsämnen finnas i dess luft eller vidhänga dess väggar.
Med kontagium menas derför sådana smittämnen, hvilka från
en sjuk menniska omedelbart eller medelbart öfverflyttas på en
frisk menniska och hos den friska menniskan åstadkomma en in-
fektion. De vigtigaste bland de kontagiösa sjukdomarne äro koppor,
messling, skarlakansfeber, difteri, tyfus, barnsängsfeber, sårfeber,
lungsot, kikhosta, de veneriska sjukdomarne, spetälska, rots, mjelt-
brand, vattuskräck.
Slutligen finnes ett antal sjukdomar, hvilka icke låta hänföka
sig till någondera af de båda ofvan omtalade klasserna. Man an-
tager, att i dessa sjukdomar uppstår icke sjukdomsorsaken såsom
sådan hos den sjuke, utan alstras af honom endast såsom ett frö,
en grodd, som under passande lokala och temporära förhållanden
i marken undergår vissa förändringar och genom dem utvecklas
till ett infektionsämne, som framkallar sjukdomen. De uppstå
således egentligen miasmatiskt, men synas derefter utbreda sig
såsom kontagiösa sjukdomar. Till sitt uppträdande och sin ut-
bredning äro de visserligen bundna vid samfärdseln mellan menni-
skor och orter, hvilka blifvit angripna af sjukdomen, och släpas
sålunda från ort till ort, men från menniska till menniska öfver-
flyttas de endast i en inskränktare mån och behöfva för att epi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
