Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5S2 Farsoterna.
tro. Ofta såg man mödrar med egna händer slunga sina barn i
lågorna och sedan sjelfva kasta sig i dem. Kort sagdt, allt hvar-
till fanatism, hämnd, rofgirighet och förtviflan i fruktansvärd före-
ning någonsin drifvit menniskorna, tilldrog sig under året 1349 i
Tyskland, Italien och Frankrike ostraffadt och öppet inför hela
verldens blickar. Dock saknades icke alldeles insigtsfulle män,
som sökte skydda de olyckliga. Clemens Yl utfärdade två bullor
till jodarnes försvar och skydd; äfven kejsar Karl IY sökte göra
ett slut på blodsutgjutelsen så långt han förmådde, flera tyska
furstar skyddåde judarne och förvärfvade sig tillnamnet judefurstar,
i Regensburg lyckades rådet gifva judarne skydd, och konung
Kasimir den store af Polen upplät på förbön af sin judiska älska-
rinna, Esther, sitt land för de förföljda. Mest torde dock sjelfva
den svarta döden, som härjade lika bland judar och kristna, hafva
bidragit att göra ett slut på förföljelsen.
Att folken snart till det yttre öfvervunno så fruktansvärda
skakningar och i allmänhet icke mera än som verkligen skedde
skredo till baka, utan kunnat utveckla sig så som de gjorde un-
der de följande århundradena, är det mest öfvertygande bevis på
det menskliga samhällets oförstörbarhet i dess helhet. Efter den
stora pestens upphörande visade sig en oerhörd lösaktighet i sed-
ligt hänseende. Öfver allt åtrådde man endäst läckerheter, vackra
kläder och qvinnor och infördes till Italien hufvudsakligen öfver
Venezia, Pisa och Genova ett så stort antal orientaliska slafvar
och framför allt slafvinnor från Svarta hafvet, att man nästan
skulle kunna tro, att Georgiens och Cirkassiens berg knappt blifvit
hemsökta af pesten. Men oaktadt all förvildning af sederna, all
rofgirighet och de olyckor, som förekommo vid pestens slut, till-
hörde dock åter verlden de lefvande. Man iakttog öfver allt en
större fruktsamhet hos qvinnorna. Äktenskapen välsignades nästan
allmänt rikligt med barn och oftare än eljest föddes tvillingar och
trillingar till verlden. Småningom glömde folken sitt öfverståndna
lidande, man upphörde att begråta de döde, såsom den gamla
krönikan säger: “Derefter då det stora döendet, gisslareframfar-
terna, romarfärden, judeslagtandet hade en ände såsom förut be-
skrifvet står, så börjadq, verlden åter lefva upp och vara gladelig,
och gjorde sig männen nya klädningar".
Med denna fruktansvärda farsot upphörde emellertid icke pesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
