Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594 Farsoterna.
genom samfärdseln äfven till landsändar, hvilka icke omedelbart
kommit i beröring med trupperna. Allt hvad som hos vän och
fiende bidrager att framkalla tyfussjukdom af häftigaste slag har
aldrig fullständigare varit förenadt på en gång än under 1812 och
1813 års fälttåg. — I så fruktansvärd grad har tyfus aldrig mera
gjort sig gällande i Europa, men fortfar dock att pä många ställen
hemsöka befolkningen, såsom ofvan sid. 140 visats. Ännu veta
vi ingenting om tyfusgiftets natur, men att sjukdomen är ytterligt
smittosam och kan utbredas så väl genom luften, hvilken om-
gifver de sjuke, som genom deras beröring eller närhet, äfvensom
med friska personer och saker, såsom kläder, möbler m. m., och
att dess smittämne till och med vidhäftar rummens tak och
väggar, derom föreligga en otalig mängd uppgifter. En relativ
immunitet förvärfvas, om man en gång genomgått sjukdomen.
Medan de nu skildrade infektionssjukdomarne under årens
lopp dels alldeles vikit från Europa, dels börjat allt mera inskränka
sina härjningståg, har först i detta århundrade vår verldsdel gjort
bekantskap med den asiatiska koleran, som ursprungligen
hemma i Indien, hufvudsakligen i det låga och sumpiga delta-
land, som bildas af floderna Ganges och Brahmaputra, innan de
utfalla i hafvet, af gammalt hemsökt än den ena, än den andra
delen af den Indiska halfön. Först år 1817 började emellertid
koleran, som i sitt hemland kallas dels visuchika, dels mor-
deshin, d. v. s. tarmdöd, att sprida sig öfver hela den Indiska
halfön och öfverskred snart dess gränser åt alla håll för att upp-
träda såsom allmännare farsot. Till Europa kom sjukdomen för
första gången den 22 september 1823 till Astrachan, men denna
gången endast för den korta tiden af några veckor. Efter ett par
års uppehåll drog koleran på nytt ut år 1826 och kom 1830 för
andra gången till Astrachan, men spred sig nu öfver Europas
öfriga’ länder, kom deribland år 1834 äfven till Sverige och öfver-
gick till och med med emigrantfartygen till Nordamerika. Slutet
på denna andra kolerafarsot bildar vintern 1837 — 38, och nu för-
gingo åter 10 år, under hvilka Europa, Amerika och Afrika full-
komligt skonades. Sin tredje vandring företog koleran år 1846,
och på denna, som varade omkring 15 år till 1861, utbredde sig
farsoten öfver hela det nordliga halfklotet och framträngde från
eqvatorn i gamla verlden till 25°, i nya verlden till 30° sydl. bredd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
